Det här årets döda var de mest älskande av de levande

Niko Erfanis andra poesibok är ett rop rakt in i döden. En kula viner genom luften, hittar ett hem i Alireza. Sorgen leder diktjaget att följa honom, genom en värld där skönheten begravs under förruttnelse och kallnande kroppar. Det är poesi om fruktträden, om bönen, om en önskan om återkomst. Det är en kärlek, en längtan, en anklagelse och ett raseri så vilt att det når långt utanför boksidan.[Bokinfo]