Terje Vigen

"Den åldrade Terje ser ut över det stormande havet och minns sin ungdom som sjöman ute på havet, oförväget klättrande i tackel och rår -- och lyckligt gift med hustru och ett litet barn och en nätt liten stuga vid stranden. Plötsligt bryts idyllen sönder av kriget 1809 och engelsmännens blockad av kusten. Oroliga samlas man i grupper, en gudstjänst hålls i det fria. Frågan är hur man ska kunna skaffa mat till hustrur och barn. Terje beslutar sig för att ensam ro ut i en liten båt och lyckas även lura den vaktande flottan och hos danskarna skaffa spannmål, men på hemvägen upptäcks han när han nästan är framme och man väntar honom på stranden. Hans båt beskjuts och sedan den gått i sank och han även simmande blivit beskjuten får han till slut ge upp. Han förs ombord på en korvett, tigger befälhavaren om nåd -- men förs i stället till ett fängelse i England där han först efter krigsslutet 1814 släpps fri. Hemkommen finner han att någon annan bor i hans stuga. Hustru och barn är döda och förda till kyrkogården. Terje blir från den stunden inbunden och bitter och åter ser vi honom som i de första bilderna, förbannande havet som stormar. Då nås han av ryktet att en yacht håller på att förlisa utanför kusten och ingen utom han törs åka ut och försöka rädda de ombordvarande. När han väl kommit fram och tagit över rodret upptäcker han att befälhavaren är densamme som fört honom i fängelse en gång. Han släpper då rodret och tvingar lorden och hans hustru och deras lilla barn ner i en av räddningsbåtarna./---/" - Svensk filmdatabas / Svenska filminstitutet (20071009)