Striden om den goda skolan hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt
Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag – ett åtrå värt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970talet. ”Kunskap” blev därefter den klara ledstjärnan för 1990talets skolreformer. I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skolreformerna på 1990talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte. Författaren menar att anledningen till att målen inte upp nåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskaps styrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990talets misstag på skolans område, drivna av samma – överdrivna – kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått