Just nu är jag här

Elise läser på universitetet och dejtar på Tinder. Hon tycker egentligen bara om män i övre medelåldern - de är så lugna, orubbliga och förnöjsamma, de har ingen ångest. När Elise träffar Victor verkar hon bli lycklig trots att han är i hennes egen ålder. Lyckan går snart över i en känsla av tomhet. Hur ska man kunna säga "jag älskar dig" i en tid där alla ord har förlorat sin mening, men där längtan efter närhet är ofrånkomlig.