Lycksalighet

Men hennes bröst var fortfarande fullt av den lysande glöden – regnet av små gnistor som kom från den. Det var nästan outhärdligt. Hon vågade knappt andas av rädsla för att blåsa ännu mer liv i den, och ändå tog hon djupa, djupa andetag. Hon vågade knappt se sig i den kalla spegeln – men ändå gjorde hon det, och den visade en kvinna, strålande, med leende, skälvande läppar, med stora mörka ögon, en kvinna som såg ut att lyssna, vänta på att något … gudomligt skulle ske … som hon visste måste ske … oundvikligen. [Elib]