Vems ansvar är Arktis?

Vilka konsekvenser får de smältande polarisarna? Vem äger egentligen naturtillgångarna i Arktis, och hur långt sträcker sig individens ansvar? Hör samhällsdebattören Stina Oscarson och idéhistorikern Sverker Sörlin i ett samtal om Arktis nutid och framtid. Möjlighet till platsbokning via bokningsformuläret eller vår kundtjänst, tel. 08-508 30 900.

Temperaturen i Arktis stiger och isen smälter i rekordfart. På bara hundra år har Arktis förvandlats från en livsfarlig och gåtfull plats till ett område i stort behov av mänskligt skydd. Forskning och diplomati är viktiga delar för utvecklingen runt Arktis, men utmaningen på miljöområdet är också en fråga för konsten och det offentliga samtalet.

Välkommen till ett samtal mellan Stina Oscarson, debattör och dramatiker och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria. Vilka konsekvenser får de smältande polarisarna – geopolitiskt, ekonomiskt och socialt? Vem äger egentligen naturtillgångarna i Arktis, och hur långt sträcker sig individens ansvar? Lever vi rentav i en ny tidsålder – människans tidsålder?

Stina Oscarson är dramatiker, journalist och fd. chef för Radioteatern. På senare år har hon gjort sig känd som en skarp samhällsdebattör, inte minst i kulturdebatten och i frågor om samhällets hållbarhet. Hon är även författare till boken Att vara eller vara en vara – visioner om en annan kulturpolitik (2010) och skriver krönikor på Dagens Nyheters kultursida.

Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han är en ledande röst inom miljöns humaniora i Sverige (eng. environmental humanities) och författare till en rad populär- och samhällsvetenskapliga verk. Våren 2017 är han aktuell med boken Antropocen – En essä om människans tidsålder.

Samtalet är en del i ett unikt internationellt samarbetsprojekt mellan sex bibliotek i USA och Nordeuropa som går under namnet Arctic Imagination. Under våren 2017 hålls en serie evenemang, föreläsningar och livesamtal i New York, Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Nuuk som fokuserar på klimatförändringarna i Arktis ur ett kulturellt perspektiv. Förutom Stockholms stadsbibliotek deltar New York Public Library, Kungliga biblioteket i Köpenhamn, Nasjonalbiblioteket i Oslo, Grönlands centralbibliotek samt Kungliga biblioteket i Stockholm. Läs mer om projektet på arcticimagination.com.

Fler samtal i Stockholm under våren:

Onsdag 15 mars kl. 18: Drömmen om Arktis. Vad är det med Arktis som fascinerar människan så? Författarna Majgull Axelsson och Gunnar D. Hansson samtalar om litterära polarexpeditioner och Arktis i litteraturen.

Onsdag 3 maj kl. 18: Kan jag verkligen påverka klimatet? Välkommen till en visning av dokumentären "Before the Flood" av Leonardo DiCaprio följt av ett samtal mellan Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör och Johan Kuylenstierna, professor och chef för Stockholm Environment Institute. Är vi beredda att göra de uppoffringar som krävs för att minska vår klimatpåverkan? Och finns det överhuvudtaget någon poäng med tanke på vad som händer på global nivå?

Se ett filmat samtal från onsdag 5 april 2017 mellan Olafur Eliasson och Paul Holdengräber på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn här.

Vill du vara säker på att få en sittplats? Boka nedan eller ring vår kundtjänst på tel. 08-508 30 900.


Biblioteket tipsar

  1. Sverker Sörlin

    Antropocen en essä om människans tidsålder

    Hösten 2016 sammanträder världens ledande geologer i Kapstaden. En grupp experter lägger fram bevis för att världen behöver ett nytt namn för en ny tid. Efter 12 000 år under Holocen är det dags för Antropocen, människans tidsålder - människan har nu satt...

  2. Sverker Sörlin

    Jorden en ö en global miljöhistoria

    Också vår livsmiljö har en historia. Insikten om att miljön är en nyckelfaktor i alla samhällen och kulturer ökar. Miljöns historia är en berättelse om katastrofer och misslyckanden, men också om jordens rikedomar och mänsklig teknik och överlevnadskonst. Jorden en ö är den första boken på svenska i ämnet. Miljöhistoria är en ny riktning inom historieskrivningen. Den har uppstått ur den växande insikten att miljön är en nyckelfaktor i alla samhällen och kulturer. Medvetandet om att också vår livsmiljö har en historia växte fram i USA på 1970-talet och slog sedan rot i Frankrike genom den s k Annales-skolan. Bokens första kapitel - Öar, Landskap, Städer - handlar om historiska förlopp i miljön, om omvandlingen av det globala landskapet genom årtusenden, den globala trafiken av grödor, djur, sjukdomar och människor, om lokala kollapser av ekosystem och försörjningen i Etiopien, Mexiko och Danmark, uthålligt bruk av skog i Japan genom århundradena, om städernas tillväxt och miljöpåverkan, från de kinesiska dynastiernas brandskattning av undersåtarna och deras miljö till millenieskiftets Los Angeles år 2000 där det författarna kallar rädslans ekologi härskar bland miljondollarvillorna i Malibu och Bel Air. De följande kapitlen - Problemen, Medvetandet, Historien - handlar om hur miljön hanterats i samhället och hur den formats i människors tankar och idéer. Här diskuteras inte bara miljöproblemens och resurshanteringens historia och miljörörelsens utveckling utan också religion, etik, naturskydd och politik. Här behandlas också den fråga som kanske är allra mest brännande i den miljöhistoriska forskningen: Är idén att bevara naturen en skapelse av kulturen? Är den rent av en idé skapad av industrisamhällets värderingar? Och i så fall, vad ska vi bevara? Kan vi välja natur? Eller vet naturen alltid bäst själv? Jorden en ö är den första boken på svenska skriven direkt för svenska läsare om ämnet miljöhistoria. Miljöhistoria snuddar vid många ämnen: geografi, etnologi, historia, idéhistoria och ekonomisk historia men även inom jordbruks- och skogsutbildningar börjar man mer och mer studera vår miljös historia.

  3. Att vara eller vara en vara visioner om en anna ...

    "Vi är arrangörer och utövare, kommersiella och ideella, amatörer och yrkesverksamma, men vårt gemensamma mål är att göra kulturen till en valfråga. Vi vill se brinnande visioner och höjda ambitioner, vi vill att våra politiker ska tävla i att ha de mest utmanande idéerna på kulturpolitikens område och att detta engagemng ska sträcka sig långt bortom valnatten".

  4. Felix Heintzenberg

    Arktis liv i en värld av is och snö

    I de allra nordligaste delarna av vårt jordklot finns en avlägsen värld av is och snö, en av vår planets sista genuina vildmarker. När den svaga sommarsolen tinar upp isarna väcks den arktiska tundrans karga och vilda skönhet under ett par veckors tid åter till liv. Här lever några av norra halvklotets mest fascinerande livsformer, allt ifrån isbjörnar och fjällrävar till fjällugglor och lämlar.

Senast uppdaterad
2017-04-06

Skriv ut

Till toppen av sidan