Mediepolicy

2017-2019

Mediepolicyn vänder sig i första hand till Stockholms invånare men har också till uppgift att fungera som övergripande styrdokument för mediearbetet vid Stockholms stadsbibliotek. Mediepolicyn gäller både barn- och vuxenmedier. Översyn sker vartannat år.

All biblioteksverksamhet i Sverige utgår från bibliotekslagen (SFS 2013:801). Biblioteksplanen ”Här är världen större. Biblioteksplan för Stockholms bibliotek 2016-2020” anger riktning för folk- och skolbiblioteksverksamheten i Stockholm, och denna mediepolicy anger riktning för själva mediearbetet vid Stockholms stadsbibliotek. Riktlinjerna är generella, de beskriver inte mediearbetet i detalj.

Stockholms stadsbibliotek består av Stadsbiblioteket med Internationella biblioteket, ett 40-tal stadsdelsbibliotek, Digitala biblioteket, samt ett antal bibliotek på sjukhus och andra institutioner. Verksamheten bedrivs i ett nätverk som ska ge alla stockholmare fri tillgång till bibliotekets samlingar.

Definitioner

I mediepolicyn används begreppen nedan med följande betydelser:

Användare = besökare på biblioteket och på bibliotekets webbplats
Medier = böcker, tidningar, tidskrifter, databaser, musik, film och spel oavsett format Samlingar = bibliotekets hela utbud av fysiska och digitala medier
Tillgänglighet = möjligheten för alla att få tillgång till fysiska och elektroniska medier samt till information och innehåll på bibliotekets webbplats
Kvalitet = en strävan efter titelbredd på samlingsnivå, genom ett rikt och varierat medieutbud som innefattar det breda, det smala och det efterfrågade. Kvalitet på titelnivå eftersträvas genom ett aktivt urvalsarbete där hänsyn bland annat tas till stilistisk kvalitet och vederhäftighet. I strävan efter titelbredd kan aktualitet och allmänintresse ges företräde framför andra kvalitetsaspekter.

Bibliotekets uppdrag och verksamhet

Stockholms stadsbibliotek erbjuder forum för det demokratiska samhället. Tillgång till fri information är yttrande- och tryckfrihet i praktiken. På biblioteken kan alla röra sig fritt utan krav på ärende, medlemskap eller pengar.

Att främja intresse för litteratur och läsning, tillhandahålla information och stöd för kunskap, samt att verka för digital delaktighet är viktiga uppdrag för biblioteket.

Biblioteket står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutrala i politiska, ideologiska och religiösa frågor. Kontroversiella och smala åsikter ska också ges utrymme. Biblioteket ska även tillhandahålla omdebatterade medier bland annat för att kunna bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar. Mediepolicyn tar särskilt fasta på bibliotekslagens följande paragrafer:

§2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

§6 Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Ett medielandskap i förändring

Parallellt med utgivning av tryckta böcker växer utbudet av e-medier. Läsvanor förändras i snabb takt, samtidigt som gamla finns kvar. Litteratur sprids i olika format som möjliggör läsande på olika sätt i olika situationer.

Utbudet av e-medier på biblioteksmarknaden överensstämmer inte helt med bibliotekens behov av medier. En del digitala tjänster är endast riktade till privatpersoner och utmanar därför bibliotekens traditionella tillgängliggörande och utbud. Stockholms stadsbibliotek arbetar aktivt med utvecklingen avseende e- medier för att nu och i framtiden kunna erbjuda användarna bredast möjliga urval.

• Stockholms stadsbibliotek arbetar aktivt med förmedlandet av medier oavsett format.

Stockholmarnas bibliotek

Stockholm är en stad som under senare år genomgått stora förändringar. Invånarnas utbildningsnivå är idag högre än tidigare, samtidigt som Stockholm blir allt mer segregerat. Människor har olika förutsättningar, ekonomiskt och socialt, att ta del av vad staden har att erbjuda.

Stockholmarnas bibliotek ska vara tillgängliga och angelägna för alla, oavsett ålder, utbildning, funktionsvariation, kulturell, språklig eller social bakgrund. Var och en inbjuds att delta på sina villkor. Behovsanpassade lösningar och medieformat ska erbjudas användaren. Bibliotekets tjänster och service finns alltid tillgängliga på webbplatsen. På det sättet kan biblioteksbesöken äga rum även på andra platser än på biblioteken.

Omkring 20 procent av Stockholms befolkning är under 18 år och har på olika sätt behov av bibliotek. Barn har rätt till böcker och andra medier för att utveckla såväl fantasi och kreativitet som läs- och skrivförmåga. Mer än 30 procent av stadens befolkning har bakgrund i andra länder. Som alltid sätter populärkultur, subkulturer och invandrade kulturer sin prägel på kulturlivet i Stockholm. Detta återspeglas
i verksamheten. Stockholmare med annat modersmål än svenska ges möjlighet att ta del av berättelser på sitt eget språk.

• Stockholms stadsbibliotek tillgodoser stockholmarnas önskemål och behov av medier.


• Stockholms stadsbibliotek har särskilt fokus på barn och unga, stockholmare med annat modersmål än svenska samt personer med funktionsvariation.

• De nationella minoritetsspråken finns representerade i bibliotekets samlingar. Finska medier köps in i urval; jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska i den mån medier finns att tillgå på marknaden.

Urval av medier

Bibliotekets gemensamma utbud ska präglas av kvalitet och allsidighet. Detta innebär att man som användare ska hitta det breda, det smala och det efterfrågade. Medier som köps in till biblioteken inom Stockholms stadsbibliotek blir en del av det gemensamma utbudet. Möjligheten att låna och lämna tillbaka medier på alla bibliotek gör samlingarna till en gemensam resurs för Stockholms invånare.

Urval och gallring sker inte på ideologisk, politisk eller religiös grund. Ett kvalitativt urval sker kontinuerligt i och med biblioteksmedarbetarnas samlade kompetens som bland annat grundar sig på en bred kännedom om utgivningen. Ansvar för innehållet i enskilda publikationer har ansvarig utgivare. När det gäller tillhandahållande av medier är svensk lagstiftning ytterst styrande.

Samlingarna ska både tillgängliggöra den äldre litteraturen och spegla samtidens trender och tendenser. Utbudet ska stödja lärande upp till och med grundläggande högskolenivå. Biblioteken profilerar sig områdesvis utifrån stadsdelarnas behov och befolkningsstruktur. Stockholms stadsbibliotek med Internationella biblioteket erbjuder medier på cirka 100 utländska språk.

Inköpsförslag är ett viktigt komplement till urvalsarbetet. Efterfrågade titlar som inte finns inom Stockholms stadsbiblioteks samlingar, ska tillgodoses genom inköp inom ramen för uppdraget som folkbibliotek. Möjlighet finns för användare att lämna inköpsförslag. Biblioteket gör kontinuerliga avvägningar och behöver ibland ta inköps- beslut som går emot enskilda användares önskemål.

Biblioteket kan ta emot gåvor men förbinder sig inte att tillgängliggöra dessa. Enskilda och institutioner kan kontakta biblioteket med en beskrivning av tänkt gåva. Generellt gäller att böckerna ska vara i gott skick.

Samlingarna ska hållas levande och aktuella genom ett ständigt pågående arbete med både det nya och det äldre materialet. Kontinuerliga inköp sker i kombination med ett aktivt beståndsarbete, som förmedling, exponering och gallring. Stockholms stadsbibliotek har inget bevarandeuppdrag. Dock eftersträvas sätt att arbeta med samlingarna, som erbjuder längre cykler för medier på bokmarknaden, när förlagens blir kortare. Användaren har möjlighet att möta det oväntade och bort- glömda, det som försvunnit från marknaden.

• Stockholms stadsbibliotek köper på inköpsförslag, samt köper extra exemplar av titlar med lång kö oavsett format.

• Stockholms stadsbibliotek tillhanda- håller och arbetar med att förmedla den smalare litteraturen, oavsett format.

20171219 
Stockholms stadsbibliotek  

Till toppen av sidan