Aktuellt

Aktuella program på biblioteken hittar du i kalendern

Pressmeddelanden hittar du i vårt nyhetsrum på Mynewsdesk

Så jobbar vi för trygga bibliotek

2017-12-19

Alla ska känna sig säkra i Stockholms bibliotek. Därför har vi vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa tryggheten på biblioteken.

Trygghetsåtgärder i Stockholms bibliotek:

  • Ingen jobbar ensam på biblioteken. Vi ser också över bemanningen för att det ska bli fler som arbetar ute i biblioteket de tider då behov av personal är som störst.
  • På de flesta stora bibliotek har vi överenskommelser med närliggande verksamheter kring säkerhet. På många bibliotek finns det också larmknappar för personalen. Larmet går direkt till väktare.
  • Vid behov rings det in väktare. Vi kan även ringa in polis om bedömningen är att det behövs.
  • Vi ändrar öppettider tillfälligt eller mer långvarigt om det behövs av säkerhetsskäl. Vi kan även tillfälligt stänga bibliotek av säkerhetsskäl.
  • Chefers semesterläggning ses över för att se till att det alltid finns tillräckligt med chefer på plats oavsett tid på året.
  • För att undvika att besökares olika behov krockar med varandra delas biblioteken in olika zoner, till exempel var man får äta, prata eller kan plugga. Det är tydligt markerat med skyltar och golvmarkeringar, både i text och genom illustrationer.
  • En del bibliotek möbleras om för att få bättre överblick.
  • Incidentrapporter skickas direkt till kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.

Proaktivt trygghetsarbete:

  • Stockholms stadsbibliotek har nyinrättat en tjänst som projektledare för säkerhet, trygghet och bemötande som ska arbeta strategiskt med säkerhetsfrågor. Tjänsten tillträddes i oktober 2017.
  • Chefer och medarbetare från olika enheter inom Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en riskbedömning och handlingsplan för krissituationer och säkerhet som innehåller rutiner vid hot, våld och krissituationer.
  • Riskbedömningar görs inför publika evenemang, med stöd av kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.
  • Under hösten 2017 har kulturförvaltningens säkerhetssamordnare träffat alla enhetschefer för att ta fram säkerhetsrutiner kopplade till varje biblioteks särskilda behov.
  • Kulturförvaltningen har gjort en kartläggning av sexuella trakasserier mot medarbetare under hösten 2017 och utifrån resultatet tagit fram en handlingsplan som Stockholms stadsbibliotek jobbar efter. Den nya handlingsplanen kompletterar kulturförvaltningens handlingsplan mot diskriminering och trakasserier.
  • Chefer och skyddsombud går säkerhetsutbildningar, till exempel tillsammans med polis och socialtjänst.
  • Vi har temadagar för chefer och skyddsombud med fokus på trivsel och social hälsa på jobbet.
  • Arbetsmiljöarbetet följs ständigt upp på arbetsplatsträffar.
  • Medarbetare erbjuds professionellt samtalsstöd efter hotfulla incidenter.
  • Vi arbetar aktivt för att etablera bättre samarbeten med stadsdelarna, till exempel med skolan, fritidsgårdar, socialtjänst, polisen och fältassistenter.

 

Stadsbiblioteket byggnadsminnesförklarat

2017-11-30

Stockholms stadsbibliotek, med tillhörande basarer och park, har byggnadsminnesförklarats av Länsstyrelsen. Anledningen är Stadsbibliotekets synnerligen höga kulturhistoriska värde.

– Det här är ett bevis för Stadsbibliotekets enastående värde och att Länsstyrelsen ser på området som unikt för staden, säger Katti Hoflin, stadsbibliotekarie.

Stadsbiblioteket betraktas som ett av Gunnar Asplunds främsta verk, som tillkom i brytningstiden mellan 1920-talsklassicismen och den fullt utvecklade funktionalismen.

Starkaste skyddet

Med en byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen stärks bevarandet, då en byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som finns för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad innebär det att det inte får göras ingrepp i den fasta inredningen som tillkom före år 1961 och att byggnaden inte får rivas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

– Vi kommer fortsätta projektet att förnya Stadsbiblioteket med oförminskad kraft. Tillsammans med fastighetskontoret och stadsantikvarien har vi en gemensam dialog med Länsstyrelsen om vad beslutet innebär i detalj, säger Katti Hoflin.​

För mer information

Lena Johansson
Projektledare
Fastighetskontoret

Telefonnummer: 08-508 269 28
E-post: lena.johanson@stockholm.se

Länsstyrelsens beslut:

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2017/Sidor/lansstyrelse...

 

Katti Hoflin slutar som stadsbibliotekarie

2017-11-07

Katti Hoflin lämnar chefstjänsten som stadsbibliotekarie i Stockholm, för en tjänst som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Det nya uppdraget börjar den 12 februari 2018.

– Jag ser fram emot att vara en del av Västra Götalandsregionens strategiska ledning, där kulturen har en framskjuten position i samhällsutvecklingen, säger Katti Hoflin.

Katti Hoflin har varit stadsbibliotekarie i Stockholms stad i tre år, med ansvar för en ny biblioteksplan och strukturella förändringar på biblioteken. Under perioden har Stockholms bibliotek haft en ökande besökstrend. Under 2016 fick stockholmsbiblioteken för första gången över 10 miljoner fysiska och digitala besök.

– Jag har haft tre fantastiska år inom Stockholms stadsbibliotek och är glad över allt vi skapat tillsammans, inte minst en riktigt bra biblioteksplan. Samtidigt har jag känt att pendla långt kostar på för min familj. Därför känns det bra att nu få jobba med kulturfrågor i en region närmare mitt hem, säger Katti Hoflin. 

Nytt uppdrag i Västra Götaland

Den 12 februari 2018 börjar Katti Hoflin på den nya tjänsten som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Uppdraget som kulturchef innebär ansvar för landets största regionala kulturbudget om 1,6 miljarder kronor.

Kultur i Västra Götalandsregionen omfattar fyra bolag, tre förvaltningar och sju folkhögskolor – bland annat Göteborgsoperan, Göteborgssymfonikerna och Film i Väst. 

För mer information

Tomas Andersson
Kommunikatör, kulturförvaltningen Stockholms stad
E-post: tomas.j.andersson@stockholm.se
Mobilnummer: 076-123 19 87

 

Frågor om urval av tidningar och tidskrifter på Stockholms stadsbibliotek

2017-05-10

Just nu får vi många frågor om hur vi väljer och väljer bort tidningar och tidskrifter. Detta med anledning av en artikel i Stockholms Fria Tidning, som tar upp att Stockholms stadsbibliotek tecknat en prenumeration på Nya Tider samt avslutat prenumeration på bland andra tidningen Arbetaren. Båda stämmer men det finns inget samband dem emellan. Men vad är det då det hela handlar om?

Grunden till Stockholms stadsbiblioteks inköps- och urvalsarbete

Urvals-, inköps- och gallringsarbetet vid Stockholms stadsbibliotek utgår i grunden från bibliotekslagen som fastslår: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Länk till Bibliotekslag (2013:801).

Med lagen som grund har Stockholms stadsbibliotek en mediepolicy, som anger riktningen för urvals- inköps och gallringsarbete. Mediepolicyn säger följande: ”Biblioteken står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutrala i partipolitiska, ideologiska och religiösa frågor. Kontroversiella och smala åsikter ska också ges utrymme. Biblioteken ska även tillhandahålla omdebatterade medier bland annat för att kunna bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar.” samt ”Gallring av beståndet sker (…) inte av ideologiska eller värdegrundsbaserade skäl.” Länk till bibliotekets mediepolicy. 

Uppdraget om fri åsiktsbildning och den tydliga skrivningen om neutralitet samt de många åsiktsströmningarnas plats i biblioteket gör att vi som bibliotek inte tar ställning i politiska frågor. Politisk inriktning är aldrig ett skäl varken att köpa in eller välja bort en titel. Däremot ingår det i vårt uppdrag att se till att beståndet och verksamheten håller allsidighet och kvalitet. Detta arbetar bibliotekarier med varje dag. När det gäller urval och inköp, görs detta genom inköpsgruppen, en samling kvalificerade bibliotekarier, vars uppdrag handlar om helhetstänk och att göra ständiga bedömningar, exempelvis av inköpsförslag.

I det arbetet är det avgörande att se helheten, inte främst enskilda titlar. Tillsammans bildar många titlar en helhet och det är det allsidighet och kvalitet handlar om. När det gäller tidningar och tidskrifter blir det särskilt intressant, eftersom prenumerationer kan påbörjas och avslutas, till skillnad från en bok som köps in eller inte köps in. Grunden är att inom beståndet av tidningar och tidskrifter skapa en helhet av många perspektiv, där allt från mainstream till kontroversiellt får plats – så länge det hålls inom lagens gränser. Eftersom vi har en budget att förhålla oss till, behöver vi ständigt se över beståndet. En tidning som har ett aktualitetsvärde och som många efterfrågar tar vi gärna in, en tidning som vi haft ett tag men som det visat sig att ingen läser, prioriterar vi bort. Tidningarna finns till för att läsas. Därför är efterfrågan en av parametrarna när vi jobbar med beståndet av tidningar.

De aktuella prenumerationerna

Så till de i artikeln aktuella tidningarna. Nya Tider togs in 2017 efter ett antal inköpsförslag till oss. Tidningen har ett aktualitetsvärde, inte minst på grund av debatten kring Bokmässan. Vi valde därför att ta in den till Tidnings- och tidskriftsbiblioteket, eftersom vi ser som vår roll att möjliggöra för besökare att skapa sig egen en uppfattning om aktuella frågor och kontroversiella medier. Tidnings- och tidskriftsbiblioteket är det av våra bibliotek där vi har flest tidningar. Där står tidningen tillsammans med exempelvis Expo, ETC och Searchlight.

Prenumerationen på Arbetaren avslutades 2017 eftersom den under lång tid inte alls varit efterfrågad av våra besökare. Om en tidning ligger orörd under längre tider väljer vi att avsluta den. Av samma skäl avslutade vi under 2014 Internationalen och Offensiv, liksom partitidningar från samtliga partier. Under samma tid tog vi in prenumerationer på ETC till ytterligare fem bibliotek och prenumeration på Expo till ytterligare ett bibliotek, eftersom trycket på dem var stort.

Detta ständiga arbete med beståndet är en del av bibliotekens uppgift. Vi ska tillhandahålla det breda, det smala, det aktuella, det fördjupande, det kontroversiella. Allt handlar om att skapa helhet och sätta i sammanhang. Beståndet ska vara levande, brett och baseras på politisk neutralitet och kvalificerad bibliotekariekompetens.

Vill du komma med ett inköpsförslag? Hör av dig till Inköpsgruppen.

 

Information om Internationella biblioteket

2017-01-10

Det kommer nu många frågor om Internationella biblioteket (IB). Vad är det som händer på och med IB? Håller IB på att läggas ner? Hur många språk ska det finnas på IB?

Internationella biblioteket är organisatoriskt en del av Stockholms stadsbibliotek men hade fram till årsskiftet ett tredelat uppdrag från Stockholms stad, Stockholms läns landsting (SLL) och staten via Kungliga biblioteket (KB), med finansering från alla tre delar. IB har ett publikt uppdrag, en lånecentral och ett stödjande, konsultativt uppdrag kring mångspråkiga medier och mångspråkig kompetens. Det är både ett öppet bibliotek i Stockholms stad och en kompetens- och medieresurs för länet och landet.

Några faktorer gör att IB:s uppdrag och organisation nu förändras:

1. De kommande åren ska Stadsbiblioteket renoveras och moderniseras. I verksamhetsprogrammet för detta är en viktig del att integrera IB i Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Detta är inriktningen sedan flera år.

2. I takt med arbetet med förnyat stadsbibliotek har Stockholms stadsbiblioteks ledning blivit allt mer övertygad om att integreringen inte bara göras med Stadsbiblioteket, utan också med övriga bibliotek i staden. IB:s starka kompetens och det rika beståndet bör finnas nära de stockholmare de är till för. Detta bottnar i formuleringen i den nya bibliotekslagen (2014) om att biblioteken har ett särskilt uppdrag för personer med annat modersmål än svenska.

3. Stockholms läns landsting sade under 2016 upp avtalet med Internationella biblioteket, vilket innebär att landstingets regionala uppdrag till IB avslutas, liksom denna del av finansieringen. Regionbibliotek Stockholm har istället fått utökat anslag och ett utökat konsultativt uppdrag kring mångspråkig biblioteksverksamhet. Sammantaget innebär detta ett svårt ekonomiskt läge för IB som gör det nödvändigt att se över hela uppdraget.

4. Eftersom uppdragen från stat, landsting och stad till stor del har varit inflätade i varandra, behöver IB:s kvarvarande uppdrag renodlas och tydliggöras, det vill säga vad som tillhör stadens uppdrag och statens. Under året kommer detta att göras.

5. IB har köpt litteratur genom gedigen kompetens och direkta kontakter med bokhandlare i olika länder. Detta har gett god kvalitet i mediebeståndet men är samtidigt direkt i strid mot lagen om offentlig upphandling. Inköp av media ska göras i enlighet med lagen. I samband med att IB integreras på ett tydligare sätt i Stadsbiblioteket, kommer också inköpen på stadens uppdrag att organiseras av Stockholms stadsbiblioteks inköpsgrupp, i nära samarbete med IB.  

Frågor och svar

Kommer IB att läggas ned?

Nej, tvärtom. Det ska få större plats i hela SSB. Stockholms stadsbibliotek ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Det betyder att IB kommer att stegvis integreras i Ssb så att den stora språkkompetensen och de många medierna på de många språken finns där de behövs bäst.

Hur hanteras det statliga uppdraget?

Det statliga uppdraget utförs av IB på uppdrag av KB och är reglerat i avtal. Det är oförändrat och kommer att löpa på precis som vanligt.

Riskeras det inte att tappa kompetens om man integrerar IB i övriga SSB?

Vår intention är precis tvärtom, att kompetensen och medierna ska finnas i hela SSB. Idag har vi ett internationellt bibliotek som ligger vid Odenplan och som inte används så mycket som det skulle kunna. IB har haft sjunkande utlån och besök sedan 2009. Vi vill att fler ska få ta del av vårt internationella bibliotek.

Är detta ett svepskäl för att spara pengar?

Idén om att integrera IB mer i övriga SSB har funnits i flera år och finns med som en del av verksamhetsprogrammet för förnyat stadsbibliotek. I år behöver IB spara ganska mycket pengar, vilket beror på att IB:s avtal med SLL upphör, och delar av uppdraget flyttas till Regionbibliotek Stockholm. Detta gör att denna process skyndas på.

Vad händer med medierna i huset?

Så länge inget annat bestäms kommer medierna att stå kvar. Däremot kommer vi att under året se över behovet av litteratur på olika språk inom hela SSB, för att de böcker vi har ska kunna användas så mycket som möjligt. Stadens uppdrag är de stora språken som talas i Stockholm medan statens uppdrag handlar om fler språk.

Stämmer det att det går från 120 språk till 20?

Det är inte fastställt hur många språk som kommer att finnas. Siffran 20 har nämnts i något sammanhang kring antal språk i det öppna, fysiska biblioteket, liksom andra siffror. Det finns inga beslut fattade om antal språk. Stockholms stadsbibliotek ser över mångspråksuppdrag tillsammans med KB. Under våren kommer en ny upphandling av medialeverantör att göras, där en ny kravställning görs. Fram till dess behöver uppdraget och behovet av antal språk, vilka språk som behövs och vilka språk som ska finnas var, att utredas.

Ska IB:s och Asplunds personal arbeta i båda husen när det nya schemat kommer?

Ja, de två biblioteken ska integreras i varandra.

Till toppen av sidan