60-talets poesi: Konkretism

Boksidor
Ur "50 dikter" av E.E. Cummings, "Orderbuch" av Åke Hodell och "Bord" av Öyvind Fahlström.

En inriktning inom poesin på 60-talet är konkretismen. Liksom nyenkelheten är den både en direkt följd av modernismen och gör uppror mot den. Modernistiska stilexperiment gick ofta ut på att leka med språket: man byggde egna ord och lät de redan existerande hamna på oväntade platser. Den konkretistiska poesin tar det hela ett steg längre och överger även ordens symbolik och betydelse - för dem tillåts språket vara enbart materia.

Det hela startar med Öyvind Fahlströms konkretistiska manifest som han publicerar i tidskriften Odyssé år 1954, och kallar för "Hätila ragulpr på fåtskliaben” (ett citat ur Nalle Puh). Istället för att skriva dikter som syftade på något annat i sinnevärlden existerande så skulle de vara sig själv nog, och det centrala för poeten blev att arbeta med språket, att knåda och krama språkmaterian. Fahlström betonade också de rytmiska möjligheterna hos dikt, och i samlingen "Bord" (en sammandragning av orden "bokstäver" och "ord") ingår uppläsningsanvisningar.

 

Fahlström och konkretisterna inspirerades av konst, ljud och musik, och Fahlström gav även ut en diktsamling som egentligen är ett spel, "Minneslista" (till "Dr. Schweitzers sista uppdrag"), där han också vill dra in läsaren i det poetiska hantverket. Varje person får en spelplan med ett antal meningar/dikter. Varje spelare har ett antal lösa ord till sitt förfogande och spelet går ut på att man skapar nya dikter genom att placera sina ord på de andras spelplaner. Dock blir det inte särskilt begripligt eftersom orden man arbetar med är pluttsång, pluttlång, pluttsarong och pluttsalong.

Visuella konstuttryck och politik

Andra kända konkretister är Bengt Emil Johnson med samlingar som "Hyllningarna", där dikterna också bildar visuella konstuttryck, Jarl Hammarberg med bland annat samlingen "Ja ja ja ja ja ja ja ja" och C. F. Reuterswärd, som framför allt var bildkonstnär men som också blev den som drev konkretismen allra längst i sin "Prix Nobel" som bara innehöll skiljetecken.

 

Konkretismen kan tyckas verklighetsfrånvänd, men det fanns också de som sysslade med politik även i denna typ av dikter. Åke Hodell gav bland annat ut "Orderbuch", ett svart litet häfte som innehåller en lista med nummer, alla med bokstaven J efter, och sedan en notering på tyska som betecknar användningsområde. Det är en tänkt lista över vad man kan göra med de judar som avrättats i koncentrationsläger, och flera av numren avfärdas bara med ett "unbrauchbar" (oanvändbar). Hodells verk har med makt, ordning och språk att göra och är subtilt otäck. En annan av hans böcker är "USS Pacific Ocean: a story about the worldpolice", en kollagebok där bild- och textfragment från reklam, propaganda och militära radiosignaler utgör en kommentar till USA:s tro på sig själv som världspolis och det godas förkämpe. Att läsa den är att befinna sig nära sextiotalets rädsla för det kommunistiska hotet, men också att känna igen sig i vår tids rädsla för terrorister. När Hodell låter sin text säga: "I´d rather save people´s freedom than people´s life" är det inte utan att man känner igen sig. 


Biblioteket tipsar

  1. Omslagsbild: Bord av

    Bord dikter 1952-1955

    Konkret poesi! Öyvind Fahlströms legendariska diktsamling i nyutgåva. Jörgen Gassilewski skriver i efterordet: "Öyvind Fahlströms diktning är en stark och i den svenska litterära kontexten närmast asocial brygd. Men min övertygelse är att den äger existensberättigande även idag och min förhoppning att den ska docka med den svenska litterära kroppen och om så bara droppvis - som olja när man vispar aioli - tränga in, väcka till liv och påverka."

Till toppen av sidan