Strindbergs Stockholm
Slussplan, Katarinahissen 1895. Foto: Stockholms stadsmuseum
Strindberg bodde större delen av sitt liv i Stockholm. Han skildrade sin stad med samma inlevelse som sina romanfigurer – Stockholm blir en levande plats, ibland vacker och lekfull, ibland ödslig och dyster.
I inledningen av ”Röda rummet” betraktar Arvid Falk en vy som torde vara ganska lik den på bilden:
Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbro-båtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger.
Här får vi följa med Strindberg på en tidig morgonpromenad, vandra i hans fotspår längs Drottninggatan i sällskap med Camilla Larsson, intendent på Strindbergmuseet och läsa Strindbergs nedteckning av ’Stockholmsskrönan’ ”Katten på Västerlånggatan”.
I Strindbergs fotspår
- Stockholm förändrades otroligt mycket under Strindbergs liv, berättar Camilla Larsson, intendent på Strindbergsmuseet. Han föddes i en ganska liten stad med 90 000 invånare, men dog i en metropol som då befolkades av nästan 400 000 människor.
I Strindbergs fotspår
Morgonpromenad
Strindberg gick ofta morgonpromenad. Här får vi följa med honom en tidig decembermorgon, där han med ord målar upp staden. Han ser Katarina kyrka ”vars östra murytor börja rosenfärgas. Hela fonden är för övrigt som modellerad av dunkelblå luft.”
Följ med Strindberg på en promenad i Stockholm klockan 7 på morgonen
Det gamla Stockholm
På Västerlånggatan 24 i Gamla stan i Stockholm finns en stenrelief med ett kattliknande djur ovanför porten. I folkmun döptes djuret till Herr Måns. Men hur hade katten Måns hamnat där? Strindberg tecknade ner den folkliga sägnen som berättar hur det gick till.
Strindberg skriver om Det gamla Stockholm