100 år av kvinnlig rösträtt

I år, 2021, är det 100 år sedan alla myndiga kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för första gången. Kampen för kvinnlig rösträtt engagerade många och några av dess förgrundsgestalter möter ni i böckerna nedan.

Vi har blandat både fakta, biografier och romaner som berättar om det trägna arbetet som till slut ledde till kvinnors rätt att rösta i Sverige.

Några av böckerna är e-böcker. Så här funkar det att låna e-böcker.



Biblioteket tipsar

  1. Omslagsbild: Herravälde av

    Herravälde roman

    Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på – allra minst hon själv. Rollen hon fostrats till spricker sönder och lusten till Halvard,...

  2. Omslagsbild: Pennskaftet av

    Pennskaftet

    Elin Wägners tredje roman Pennskaftet utkom 1910 och blev en stor försäljningssuccé. Den handlar om Barbro Magnus och hennes liv som ung, kvinnlig journalist i en mansdominerad tidningsvärld. Barbro Magnus blir starkt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt och...

  3. Omslagsbild: Norrtullsligan av

    Norrtullsligan Elisabeths krönika

    ”– Flickor, klockan är tjugu minuter över åtta!Jag stod alldeles stum inför det oväsen, som följde. Det var som om en cyklon skulle dragit genom rummen. Kaffekoppar och sockerskål virvlade fram ur en byrålåda, smör och bröd slungades fram ur ett hörnskåp...

  4. Omslagsbild: Mod att ta plats av

    Mod att ta plats

    Året är 1919 och Sverige är fattigt. Teo skulle gärna gå i skolan, men han arbetar som isbärare för att hjälpa till att försörja familjen. En dag levererar han is till en äldre dam. Då träffar han Rosa, som han blir förälskad i. Rosa kämpar för kvinnlig...

  5. Omslagsbild: Tillbaka till henne av

    Tillbaka till henne

    Ett par skor. En trälinjal. Ett par stålbågade glasögon. En silverbrosch. Av en slump, eller egentligen genom en olycka, hamnar de alla hos den desillusionerade Hanna, som gömmer dem under soffan. Hon har nog med sitt meningslösa jobb på Arbetsförmedlingen, sin...

  6. Omslagsbild: Kvinnor i kamp av

    Kvinnor i kamp 150 års kamp för frihet, jämstäl ...

    Breen och Jordahl berättar initierat, lättfattligt och roligt om kvinnorättsrörelsens många dramatiska slag ur ett unikt internationellt och historiskt perspektiv. De har tidigare samarbetat om en rad bokprojekt och bl.a. tilldelats norska kulturdepartementets...

  7. Omslagsbild: Den besvärliga Elin Wägner av

    Den besvärliga Elin Wägner

    Elin Wägner var långt före sin tid och det är först nu som tiden hunnit ifatt henne. Som en av Sveriges viktigaste författare under 1900-talet är hon framförallt ihågkommen för klassiska romaner som Norrtullsligan och Pennskaftet. Men inte minst var hon...

  8. Omslagsbild: Barrikaden valde mig av

    Barrikaden valde mig Ada Nilsson, läkare i kvin ...

    När Ada Nilsson föds 1872 har kvinnor i Sverige ingen rösträtt. En gift kvinna förfogar inte över sin egendom eller egna pengar. Kvinnor får ta studentexamen, men bara som privatister. Året därpå får de rätt att läsa vid universitet, men de får inte läsa...

  9. Omslagsbild: Jag saknar fruntimmer här av

    Jag saknar fruntimmer här en biografi över Ann ...

    I den specialbokade tågvagnen som skulle föra sex svenska toppdiplomater till det allra första mötet i Nationernas för­bund i Genève 1920 fanns en enda kvinna, som sov som en stock mellan Branting och Hamilton. Ingen historiker har riktigt frågat sig hur Anna...

  10. Omslagsbild: Tisdagar med Tolfterna av

    Tisdagar med Tolfterna nätverkande kvinnor i se ...

    I Tolfternas samkväm deltog hundratals kvinnor från olika samhällsklasser. Lärare, sömmerskor och författare träffades för att diskutera, dricka te, spela biljard och lyssna på föredrag. Här fanns bland andra författaren Ellen Key, rösträttskvinnan Anna Whitlock och Stockholmspolitikern Anna Lindhagen. I boken får du följa samkvämen, kvinnornas vardagsliv och kampen för rösträtt.

  11. Omslagsbild: Anna Whitlock av

    Anna Whitlock reformpedagog och rösträttsledare

    Skolpionjären och kvinnosakskämpen Anna Whitlock (1852 1930) verkade när det moderna Sverige tog form. I sin privatskola införde hon pedagogiska nyheter som spreds till det allmänna skolväsendet.  Trots sitt häftiga humör blev hon en samlande kraft inte bara i...

  12. Omslagsbild: Vår rättmätiga plats av

    Vår rättmätiga plats om kvinnornas kamp för ...

    Först 1921, sist i Norden, kunde de svenska kvinnorna rösta i allmänna val. Beslutet togs av en oenig riksdag efter nästan fyrtio år av hårt arbete och påtryckningar. Författaren ger här sin bild av den svenska kvinnorösträttsrörelsen. LKPR, Landsföreningen...

  13. Omslagsbild: Rösträtt för kvinnor av

    Rösträtt för kvinnor

    Många kvinnor i världen började få rösträtt för ungefär hundra år sedan. I Sverige fick kvinnorna rösta första gången 1921. Den här boken berättar om vad som ledde fram till förändringen och vilka kvinnorna var som ledde kampen. Historiens hjältinnor kan...

  14. Omslagsbild: Rösträttens århundrade av

    Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen ...

    Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden för demokratin. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond.

  15. Omslagsbild: Kvinnor på gränsen till genombrott av

    Kvinnor på gränsen till genombrott grupporträ ...

    1920-talet var en omvälvande tid, inte minst för kvinnorna. Sällan har idédebatten varit livligare än då, sällan har manssamhället utmanats med större skärpa – och entusiasm! I centrum fanns Fogelstadgruppen och kvinnorna runt tidningen Tidevarvet. I vår...

  16. Omslagsbild: Kvinnor får röst av

    Kvinnor får röst kön, känslor och politisk ku ...

    Svenska rösträttskvinnor krossade inga fönsterrutor och brände inga byggnader. De ville inte framstå som bråkstakar som de engelska suffragetterna. De uppträdde i stället på ett svenskt lagom sätt och följde folkrörelsekulturens traditioner, organiserade sig, skrev dagordningar och begärde ordet. Men det fanns radikala rebeller även här. De var visserligen mer stillsamma i sina metoder men liknade suffragetterna i sin handlingskraft, sin feminism och sitt liberala frisinne. Kvinnor får röst handlar om några av dessa aktivister inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och den bygger på de omfattande brevsamlingar som de har lämnat efter sig i arkiven. Breven ger inblickar i nya sidor av den politiska kampen liksom i det privata livet, familjens, vännernas och äkta männens betydelse för byggandet av rörelsen. Att leva rösträttslivet blev för somliga det stora äventyret som gav emotionell energi. Skälet till att rörelsen drog till sig så många välutbildade kvinnor var att de just i detta politiska och sociala sammanhang kunde få utlopp för sina intellektuella behov och känslor tala, skriva, argumentera, debattera, resa och möta nya människor och miljöer.

Senast uppdaterad
2021-09-01

Skriv ut

Till toppen av sidan