Ungdomskoordinator på Kista bibliotek

Problem och uppdrag

En UX-prototyp som har fått ekonomiskt stöd och möjlighet till vidare utveckling handlar om att introducera en ny befattning, eller roll, på biblioteket i Kista. Det hela började med att Kista bibliotek ville locka fler ungdomar till sin verksamhet. Sarah Gylje, bibliotekarie i Kista, vände sig till OpenLab* med en utmaning som gick ut på att en grupp masterstudenter genom Design Thinking skulle hitta en lösning på bibliotekets problem. Sarah Gylje, som är väl insatt i User Experience, såg hur biblioteket skulle kunna dra nytta av det närbesläktade DesignThinking i vidare UX-arbete.

Sarah GyljeSarah Gylje, bibliotekarie på Kista bibliotek. Foto: Stockholms stadsbibliotek.

 – Ungdomsavdelningen på Kista bibliotek valdes ut som utmaningsgivare till OpenLab och ett team med åtta studenter inom olika discipliner i åldrarna 25-45 år ägnade fem månader åt att utveckla prototyper utifrån användarnas behov, berättar Sarah.

 – Det ligger många intervjuer, workshops och observationer bakom OpenLabs analyser, förklarar Sarah vidare. Förutom den täta kontakten med mig, som formulerade utmaningen och var Kista biblioteks kontaktperson i projektet, har en mängd andra personer medverkat till slutresultatet. Inte minst mina kollegor i Kista, men också personal från ungdomsbiblioteket i Bredäng, en före detta fritidsledare på ungdomsgården i Kista, personal på Framtidens hus i Husby, ungdomar som besöker Kista bibliotek, ungdomar på besök i Kista galleria, elever från Järvaskolan respektive Kista International School för att nämna några av alla som på olika vis bidragit med sina erfarenheter, behov och önskemål.

Snabba upptäckter och personas

Med hjälp av Design Thinking identifierade OpenLab-teamet ett antal ”ömma punkter” som hindrade Kista bibliotek att locka ungdomar till verksamheten. Det var att samarbetsformerna mellan biblioteket och externa parter som fritidsgård och skola behövde utvecklas, att det inte fanns tillräckligt många relevanta och intressanta ungdomsaktiviteter på biblioteket och att kommunikationen mellan biblioteket och ungdomarna lämnade en del att önska.

En grupp masterstudenter.

Gänget med masterstudenter från OpenLab. Foto: Stockholms stadsbibliotek.

En av metoderna som teamet arbetade utifrån var så kallade personas – beskrivningar av en person som får representera en hel målgrupp. Ett exempel på deras persona är Abbe, som får symbolisera de mest svårflirtade ungdomarna. Abbe går i nian, besöker högst motvilligt biblioteket, är inte intresserad av vilka aktiviteter som pågår där utan har en uppfattning om att biblioteket är en ganska trist plats att befinna sig på. En annan persona är Lara, som är 17 år och som besöker biblioteket endast för att kunna studera ostört. Abbe måste upptäcka biblioteket helt och hållet, medan Lara behöver lockas att göra mer än att bara studera. Kanske genom Katarina? En 35-årig bibliotekarie, som arbetar specifikt mot målgruppen ungdomar. Hon arbetar också på ett annat bibliotek och hon känner att hon slits mellan sina arbetsplatser och att tiden inte räcker till för att hon helt ska kunna fokusera på sin roll som ungdomsbibliotekarie.

Prototyperna

OpenLab-teamet tog fram fem olika prototyper som de testade i målgruppen. Den första konceptidén var att införa en ungdomskoordinator för att förbättra kommunikationen med ungdomarna. Koordinatorn ska fungera som en bro mellan biblioteket och ungdomarna genom att bland annat samarbeta mer med skolor och ungdomsgårdar, hålla i workshops och program tillsammans med ungdomarna.

Men hur går det egentligen till att testa den här typen av tjänst i biblioteket? Jo, man gör helt enkelt en koordinator av kartong och sätter upp i ungdomsavdelningen! Sedan presenterar man helt kort koordinatorn för ett antal ungdomar (i det här fallet 14 stycken) och låter dem komma med spontan feedback i enkätform. Här framkom bland annat att det vore önskvärt med någon som talar flera språk.

 – Teamet presenterade idén för mig och efter en del funderingar kunde vi enas om att det kändes som att det var genomförbart. Med hjälp av en koordinator skulle Kista biblioteks chanser till bättre kontakter med tonåringarna öka, säger Sarah.

 – Det fanns andra intressanta prototyper som också testades, fortsätter Sarah, exempelvis workshops där tonåringar får möjlighet att beskriva hur de skulle vilja att ungdomszonen var utformad.  Elva 14-åringar från Järvaskolan deltog i en DIY (Do it yourself) workshop och ritade in förbättringsförslag i en tvådimensionell modell av ungdomsavdelningen. Många idéer framkom, som ”mysiga läsplatser”, fler bord, avskiljande hyllor som gör "rum i rummen". Men vi insåg att även om bibliotekets ungdomszon skulle förändras enligt dessa önskemål så finns problemet att locka Abbe och hans kamrater till biblioteket fortfarande kvar. För att de ska komma och delta i aktiviteter, som den här typen av workshops där de kan vara med och påverka verksamheten, behövs sannolikt en ungdomskoordinator som leder och deltar i arbetet, konstaterar Sarah.

En annan workshop testade hur bibliotekspersonalen bäst kan engagera ungdomar och få dem att dela med sig av sina behov och önskemål. Det skedde genom att några personer från teamet ”rollspelade” bibliotekarier vid olika stationer (en ritstation, en fotostation, en station där de fick reagera på ett kontroversiellt citat) för att se vilka metoder som fungerar bäst i kommunikationen mellan bibliotek och tonåring.

Ytterligare en prototyp var att testa hur man genom skyltning kunde förtydliga vad som är ungdomszonen, till exempel genom golvtexter eller affischer. Den femte och sista prototypen var att arbeta uppsökande utanför biblioteket med en stor uppslagen bok av kartong som marknadsföring av biblioteket.

 – När alla prototyper presenterats förde vi många diskussioner om de olika förslagen och resultaten av testerna. Vi listade för- och nackdelar och landade i att vi trodde mest på idén med en ungdomskoordinator. Vi vet ju att det är svårt för bibliotekarier att hinna med sitt ordinarie arbete, och att dessutom skapa och upprätthålla goda kontakter med andra ungdomsverksamheter utanför biblioteket tar mycket tid i anspråk. Ungdomskoordinatorns främsta uppgift är att arbeta med målgruppen tonåringar med fokus på kommunikation, marknadsföring och användarnas upplevelser.

Fortsättning och implementering – hur går det till?

 – Samarbetet med OpenLab avslutates i juni och sedan oktober har jag en arbetsgrupp på Kista bibliotek. Bland annat en person som arbetar mot en vuxen målgrupp och som även jobbar med Makerspace. Gruppen blir delvis som en brygga mellan verksamheterna för vuxna respektive ungdomar. Vi håller på att etablera ett samarbete med en ungdomsgård i området och ska ha ett minibibliotek i deras verksamhet. Vi ska ha workshops om uppsökande arbete. Vi kommer att hänga mycket med ungdomar och fortsätta med UX-metoder för att ta reda på vad ungdomarna vill ha för aktiviteter. Och var de vill ha dem? Det kanske blir utanför biblioteket men i vår regi? Vi kommer inledningsvis att dela på tjänsten och vartefter som rollen etableras kommer vi att titta på mer långsiktiga lösningar. Bland annat genom samarbete med stadsdelen som ekonomiskt kan stödja genomförandet av en koordinatorstjänst, avslutar Sarah.

*”OpenLab är ett centrum där studenter, lärare och forskare från Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola arbetar med utmaningar som Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står inför." www.kth.se/samverkan/partnerskap/samverkansprojekt/open/open-lab-1.523140

Biblioteksredaktionen 2022-12-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad
2022-12-29

Skriv ut

Till toppen av sidan