Stockholm tar steg mot avgiftsfria bibliotek
Bild:Stockholms stadsbibliotek
Under våren aviserade stadsbibliotekarie Daniel Forsman att han fattat ett beslut om att avskaffa reservationsavgifterna på Stockholms stadsbibliotek. Från och med 1 juni 2022 behöver medborgarna inte längre betala för att beställa en bok till sitt lokala bibliotek. Stadsbibliotekarien är glad:
– Jag har drivit frågan med kulturnämndens politiker i över tre år. Detta är ett viktigt beslut, som bidrar till jämlikhet och att levandegöra bibliotekets medier i än större grad, berättar Daniel Forsman.
Reformen bidrar till att göra litteraturen tillgängligare oavsett var i staden man befinner sig, menar stadsbibliotekarien. Idag utgör obetalda reservationsavgifter en barriär för många i deras förhållande till biblioteket och dess utbud. Förändringen syftar även till att förbättra tillgången till medier som idag står undanställda i magasin på vissa bibliotek, däribland en del mångspråkig och äldre litteratur.
Foto: Stockholms stadsbibliotek
Från bokryggar till levande litteratur
Beslutet att avskaffa avgifterna ligger i linje med de visioner som uttrycks i förra årets biblioteksplan ”Mer relevant än någonsin”. I biblioteksplanen har Stockholms stads kommunfullmäktige identifierat diverse strategiska ”förflyttningar” som ska genomdrivas under de kommande åren. I förflyttningen Från bokryggar till levande litteratur beskrivs hur stadens bibliotek skall arbeta för att öka läsningen och lånen.
– Det ska delvis ske genom nya sätt att arbeta med litteraturens synlighet i biblioteksrummet. För att möjliggöra detta behöver hinder för att flytta litteraturen mellan bibliotek minska. Det ska vara enkelt för en låntagare att få åtkomst till den bok man önskar läsa, säger Daniel Forsman.
I förflyttningen Från bibliotekens bestånd till stockholmarnas samling beskrivs en ambition att i högre grad medvetandegöra stockholmarna om möjligheten att låna medier från andra delar av staden.
– Stockholmarna är rörliga! De lånar böcker på ett bibliotek, men lämnar tillbaka dem på ett annat. En översyn av avgifterna är ett sätt att ytterligare förenkla för användarna. Möjligheten att reservera litteratur från olika bibliotek oavsett var du bor är avgörande för att tillgängliggöra böckerna, berättar Forsman.
Avgiftsfria bibliotek – en jämlikhetsreform och internationell trend
Granskningar av utfallet av bibliotekets avgifter har bland annat visat att flest spärrade låntagare finns i ytterstaden. Boende i ytterstaden står också för färre reservationer än innerstaden.
– I praktiken innebär det att stockholmare som är storläsare och bor nära ett litet bibliotek tvingas reservera och betala för sina lån i betydligt större utsträckning än de som bor i närheten av bibliotek med en större samling, menar Daniel Forsman.
De senaste åren har flera svenska kommuner tagit bort reservations- och förseningsavgifterna på sina bibliotek. Att avskaffa avgifter är också en tydlig trend i den anglosaxiska biblioteksvärlden; framförallt i USA. Förespråkare betraktar avgiftsfria bibliotek som en social rättvisefråga. Avgiftsregimen på bibliotek anses förlegad och framförallt drabba användare med störst behov av bibliotekets resurser.
I oktober förra året aviserade New York Public Library (NYPL) i ett pressmeddelande att stadens bibliotek blivit avgiftsfria och alla utestående låneskulder nollställts. Runt 400 000 spärrade låntagare påverkades av amnestin, varav merparten från ”high-needs communities”. NYPL konstaterade att det skett en anmärkningsvärd ökning i nya lånekortsansökningar som följd. Även i städer som Boston, Chicago, Seattle och San Francisco har folkbiblioteken reformerat lånevillkoren och avskaffat avgifter.
Karta över avgiftsfria bibliotek världen över. Källa: Google maps/Endlibraryfines.info
Beredskap för ökad mängd reservationer
Mahnush Masoomeh Jamshidpey arbetar som projektledare på Stadsbiblioteket vid Odenplan. Hon är positivt inställd till att reservationsavgifterna avskaffas, som hon menar kommer uppskattas av de studenter, låginkomsttagare och arbetslösa som använder biblioteket. Bland Mahnushs arbetsuppgifter ingår bland annat samordning av så kallade bokuppsättare, samt biblioteksassistenter som delvis tar hand om reservationshanteringen på Stadsbiblioteket. Hon är inte orolig för att avskaffandet av avgifterna leder till merarbete.
– Jag tror inte att avgiften har hindrat våra låntagare från att reservera böcker i särskilt stor utsträckning. Dessutom har vi alltid haft stor reservationshantering, många stockholmare utbildar sig och vi har stor betydelse för dem. Det ser jag bara som positivt – vårt samhälle utvecklas och Stockholms stadsbibliotek anpassar sig, menar Mahnush.
Mahnush Masoomeh Jamshidpey framför låneautomaten "Svea" på Stadsbiblioteket. Foto: Stockholms stadsbibliotek.
På Norrmalmsenheten har man risk-och konsekvensanalyserat frågan tillsammans med skyddsombuden och Mahnush Jamshidpey menar att det finns en beredskap för om antalet reservationer skulle öka avsevärt.
– Jag tror vi kommer hitta bra lösningar och anpassningar om det skulle bli så. Och skulle det vara så att vi märker att många inte hämtar ut sina reserverade böcker så får vi se över det, säger Mahnush.
Att det finns en beredskap att skapa nya hållbara rutiner vid behov är en bild som Daniel Forsman delar:
– Det är inte otänkbart att antalet reservationer eller antalet icke uthämtade medier ökar. Vi ska analysera, utvärdera och ha beredskap för en sådan utveckling. Men avskaffandet av reservationsavgiften medför också en förenkling i vår administration, i hanteringen av betalningar och mötet med besökare, som kommer att underlätta arbetet, menar stadsbibliotekarien.
Reservationshantering på Stockholms stadsbibliotek
Hanteringen av reservationer tillhör en daglig arbetssyssla för Stockholms bibliotekarier men metoderna har förändrats genom åren. Att reformera avgifterna följer decennier av biblioteksutveckling på Stockholm stadsbibliotek. Martin Hafström, biträdande stadsbibliotekarie, minns när han som tonåring på 1970-talet började sin bana som timanställd biblioteksassistent:
– Då var reservationsavgiften 5 kr (45 kr i dagens penningvärde, redaktionens anmärkning) Den motiverades med att det innebar en kostnad för kuvert och frimärke att meddela låntagaren. På de mindre biblioteken tog en del låntagare ibland med sig eget kuvert och frimärke för att undvika avgiften! Det förekom också att bibliotekarien var ”snäll” och inte tog ut någon avgift, utan istället ringde hem till beställaren och meddelade att boken kommit, berättar Martin.
Hanteringen av kontanter var invecklad och tidskrävande:
– Bibliotekarien tog ofta emot avgiften i småpengar, men det fanns även 5-kronorssedlar på den tiden. Pengarna samlades i en burk, sedan rev man av ett litet förstämplat kvitto och gav till låntagaren. Antalet kvitton stämdes av mot pengarna i burken. I arbetsuppgifterna ingick också att med jämna mellanrum gå till banken med myntrör och sedelklämmor.
I samband med en omfattande datorisering av biblioteken åren 1993-1995 höjdes reservationsavgiften till 10 kr. Men även långt efter datoriseringen fortsatte samtliga reservationsmeddelanden att skickas ut per pappersbrev. För personalen var det en omfattande hantering att skriva ut och para ihop rätt reservation med rätt bok och sen kuvertera alla brev.
Stockholms stadsbibliotek, 1980-tal. Foto: Bosse Mattsson.
Reservationshanteringen var länge en omfattande procedur. Om boken saknades på det egna biblioteket fick personalen ringa till den centrala katalogavdelningen för att fråga vilka bibliotek som hade boken. Sedan skickades en beställning (blanketter som bara fick signeras av bibliotekarier) via brev till det bibliotek som ägde boken.
– Det är lite kul att tänka på allt manuellt arbete på den tiden! Korten till de utlånade böckerna låg ju sorterade efter återlämningsdag i ett kast (en stor låda med ett fack för varje datum). Om någon beställde en bok behövde hela kastet bläddras igenom tills kortet till den utlånade boken hittades. Då satte man fast två gem på kortet. När en bok återlämnades sattes kortet in i boken igen – och fanns det två gem på det så var saken klar – boken är reserverad! minns Martin Hafström.
Först i mitten av 00-talet blev det möjligt att skicka reservationsmeddelande via e-post. Från 2010 har andelen digitala reservationsmeddelanden ökat från 30% till 70%, men en stor mängd aviseringar skickas fortfarande ut som pappersbrev.
Kostnaderna ska täckas
Reservationsavgiften, som varit oförändrad sedan oktober 1993 och utgör en av få intäktsposter för Stockholms stadsbibliotek, är tänkt att bidra till omkostnader för transporter och administration. Intäkterna har med åren kommit att utgöra en del av Stockholms stadsbiblioteks årliga finansiering och räknats in i verksamhetens rambudget. Att ta bort reservationsavgiften innebär ett inkomstbortfall på runt fyra miljoner kronor. Stadsbibliotekarien är inte orolig:
– Under 2022 hanteras det inom ramen för särskilda ramförstärkande budgetsatsningar på innovation. Inför kommande budgetår kommer vi att ha en diskussion med den politiska majoriteten om fördelarna med avgiftsfria bibliotek som jag hoppas resulterar i en ökad satsning på att även ta bort förseningsavgifter, säger Daniel Forsman.
Från och med den 1 juni 2022 är det kostnadsfritt att reservera medier på Stockholms stadsbibliotek, som därmed tagit ett första steg mot avgiftsfria bibliotek. Ett litet steg för mänskligheten – men ett viktigt steg för Stockholms biblioteksanvändare.
Biblioteksredaktionen 2022-05-25