Stockholm har en ny biblioteksplan

I arbetet med den nya biblioteksplanen har användarna stått i fokus. Vi vände oss till stockholmarna med en enkel fråga:
 – Vad har biblioteket haft för betydelse för dig?
Förhoppningen var att detta skulle leda till en fördjupad förståelse för de drivkrafter, beteenden och behov som påverkar användarnas relation till biblioteket men även vilka hinder som kan stå i vägen. Responsen var överväldigande. Nära 800 berättelser kom in via sociala medier, hemsida, mail och telefon. Berättelser om bibliotekets kraft och betydelse. Om platsens, personalens och litteraturens kraft. Dessa berättelser har utgjort en rik grund för vår biblioteksplan och analysen om riktningen framåt. Vi har låtit stockholmarnas röster och ofta kärleksfulla anekdoter bidra till att illustrera varför biblioteket är mer relevant än någonsin!

Illustration av Siri Carlén.

Illustration av Siri Carlén

Ett ekosystem i förändring

Det huvudsakliga syftet med Stockholms stads nya biblioteksplan har varit att peka ut en strategisk riktning för verksamheten. Utvecklingen går fort och biblioteket behöver vara i rörelse för att följa med och visa varför vi fortfarande är angelägna för medborgarna.

Planens omvärldsanalys ger bland annat en uppdaterad bild av det litterära ekosystemet där författare, förlag, bibliotek och läsare gemensamt befinner sig i positionsförflyttningar framtvingade av en accelererande teknisk utveckling. Dessa förändringar kräver samverkan mellan samtliga aktörer.

En annan central fråga är bibliotekets breda samhällsuppdrag och medborgarservice. Ska biblioteken ha ett sådant uppdrag? De svar vi fick in i arbetet med den nya biblioteksplanen visade att för stockholmarna är detta en självklarhet. Man förväntar sig att kunna få hjälp med både litteraturfrågor, utskrifter och att orientera sig till kommunens samhällsinformation. De senaste årens pandemi har tydliggjort bibliotekets avgörande roll för samhällsservice. För att kunna möta denna förväntan behöver biblioteket omfamna detta uppdrag och samverka med andra aktörer.

Våra användarundersökningar visar även att det finns en förtroendefull förväntan att biblioteken ska agera motvikt till den desinformation som sprids i olika medier. I planen har denna förväntan problematiserats något. För oss är bibliotekens roll inte att bära sanningen, men biblioteken ska ge verktyg för att navigera i en komplex omvärld. Biblioteket ska tillhandahålla omdebatterade medier bland annat för att bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar. Urval och gallring sker inte på ideologisk, politisk eller religiös grund. Biblioteket ansvarar för urval men inte för innehållet i litteraturen.

Ytterligare ett perspektiv är hur det fysiska och det digitala i biblioteksverksamheten ska funka tillsammans. I den nya planen har vi valt att genomgående tala om det digitala och det fysiska som integrerade perspektiv. Vi skiljer inte på dessa eftersom vi liksom våra användare rör oss sömlöst mellan digitala och fysiska tjänster.

Fem strategiska förflyttningar

I planen lyfts fem särskilda strategiska förflyttningar fram. Det är bibliotekens uppdrag att omsätta strategin i en taktik som sedan kan operationaliseras och genomföras. Därför beskrivs vad som behöver göras – men inte hur.

Biblioteket skall gå från att visa bokryggar till att levandegöra litteraturen

Verksamheten förväntas levandegöra beståndet genom ett ännu mer aktivt förhållningssätt. Medarbetarnas kompetens ska nyttjas för att vägleda, kurera, problematisera och inspirera.

Biblioteket skall gå från att erbjuda bibliotekens bestånd till att utgöra stockholmarnas samling

Inom ramen för den här strategiska förflyttningen förändrar vi vår logistik för att göra litteraturen mer tillgänglig. Bokens resa från bibliotekets hyllor och magasin till sin läsare ska göras så enkel och kort som möjligt. Kanske handlar det om slopade reservations- och förseningsavgifter? Kanske handlar det om intelligent materialstyrning?

Biblioteket skall gå från att erbjuda ett kopieringsrum till att bära ett samhällsuppdrag

Biblioteket ska säkerställa medborgarservice och demokratisk samhällsvägledning. Inte genom att förvandla bibliotek till medborgarkontor, utan istället finna nya former för samverkan. Genom att samarbeta med andra förvaltningar, civilsamhälle och näringsliv kan vi tillsammans bidra till lösningar på de komplexa utmaningar som människor i det moderna samhället ställs inför.

Vi skall gå från att vara biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden

I brist på ett nytt modernt huvudbibliotek behöver Stockholms stadsbibliotek stärka den infrastruktur som redan finns. Därför är en strategisk förflyttning att etablera ett större nodbibliotek inom varje stadsdelsområde. Dessa ska tillsammans med fyrtiotalet redan etablerade områdesbibliotek i Stockholm utgöra ett starkt och lokalt nätverk av bibliotek, som verkar nära människor och över hela staden.

Biblioteket skall gå från att ge ett erbjudande till att vara inbjudande

Den femte och sista strategiska förflyttningen handlar om att utgå från användarens upplevelse av biblioteken när vi designar nya tjänster. Användaren, barn som vuxen, är inte enbart en mottagare, utan ska själv kunna vara medskapare till sin upplevelse såväl fysiskt som digitalt. Biblioteken ska erbjuda en plats för aktivt medskapande och deltagande. Besökarnas drivkrafter, beteenden och motivation ska stå i fokus för att utveckla biblioteket till en modern mötesplats mellan människor, litteratur och teknik.

På Stockholms stadsbibliotek ser vi nu fram emot att arbeta med att förverkliga biblioteksplanen. Ett arbete som ni kommer kunna följa på denna blogg. Välkomna att följa med på vår resa och om du blir nyfiken på att ta del av vår plan hittar du den här:

"Mer relevant än någonsin - Biblioteksplan 2022-2025" (pdf)

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie, 2021-12-21

Senast uppdaterad
2022-01-04

Skriv ut

Till toppen av sidan