Socialarbetare bland bokhyllorna

I en nationellt uppmärksammad rapport 2019 målade arbetstagarorganisationen DIK upp en dyster bild av ordningsproblemen på svenska bibliotek. I allt större utsträckning tvingas bibliotekarier möta hot om våld och sexuella trakasserier. Stökiga ungdomsgäng och personer med psykisk ohälsa söker sig till biblioteken. Öppen droghandel flyttar in bland bokhyllorna.

På Stockholms stadsbibliotek är trygghet en högt prioriterad fråga. De sociala utmaningarna på stadens olika bibliotek varierar. På vissa är det lugnt, på andra betydligt stökigare. På Stadsbiblioteket vid Odenplan möter personalen ofta besökare med olika sorters psykosociala problem. Observatorielundens parkområde utanför biblioteket är en samlingsplats för utsatta människor, som inte sällan söker sig in till värmen, lugnet och toaletterna på biblioteket.

Observatorielunden.

Observatorielunden i Stockholm. Foto: Stockholms stadsbibliotek.

Pilotprojekt på Stadsbiblioteket

När Cecilia Svanberg, enhetschef på Stadsbiblioteket, av en slump upptäckte en artikel i en amerikansk nättidning om arbetet med hemlösa på San Francisco Public Library väcktes en tanke om att genomföra ett liknande projekt på Stadsbiblioteket. Tidigare i år beviljades hon särskilda medel för att anställa en socionom för ett års pilotprojekt med namnet ”Bibliotekssocionom”.

– Projektet kan delas in i tre delar: en uppsökande, en fortbildande och en nätverksskapande. Socionomen kommer att bemanna och verka uppsökande i biblioteksrummet, utbilda personalen i social utsatthet och bemötande, samt skapa en struktur för samverkan med andra myndigheter och organisationer, säger Cecilia Svanberg.

Målet med projektet är att ge medarbetarna mer kunskap, fler verktyg och en ökad känsla av trygghet i möten med målgruppen. Förhoppningen är också att projektet ska resultera i ett strukturerat nätverk och tydligare kontaktvägar till stadsdel, socialtjänst och andra organisationer. Samtidigt framhålls att det är en organisk process, som kräver lyhördhet:

– Utsatthet är brett och mångfacetterat. En del av arbetet består också i att definiera hur behoven hos oss faktiskt ser ut, och vi kommer att utvärdera och anpassa projektet allt eftersom. Grundtanken är att undersöka om det här är ett bra sätt för oss att arbeta med dessa frågor, menar Cecilia Svanberg.

Sveriges första bibliotekssocionom

Socialarbetaren Jenny Hector har lång erfarenhet av att arbeta med utsatta människor, bland annat från Enheten för hemlösa vid Medborgarplatsen. Sedan mars i år är hon anställd på Stockholms stadsbibliotek. När biblioteket sökte en socionom såg hon en chans att vara med och utforma ett nytt sätt att möta målgruppen. 

– Jag lockades av att få arbeta med dessa människor på biblioteket, i en annan kontext. Det är ett unikt projekt att få vara med och bygga upp. Jag hoppas att vi ska kunna nå de här personerna genom en kombination av insatser: utåtriktad kontakt i biblioteksrummet, informationsmaterial och fortbildning till hela personalgruppen, säger Jenny Hector.

Jenny Hector

Jenny Hector är bibliotekssocionom på Stadsbiblioteket sedan mars 2021. Foto: Stockholms stadsbibliotek. 

För att kartlägga behoven på Stadsbiblioteket har hon granskat incidentrapporter, diskuterat med chefer och genomför enkäter med medarbetarna.

– På så vis har jag fått en större insikt i vad medarbetarna själva upplever att de behöver stöd med. Problemen varierar och under pandemin har det varit svårt att göra en bedömning av ”normalläget”. Men jag kan se att mycket handlar om kommunikation, att utveckla en större trygghet i att möta besökarna och hantera de konflikter som kan uppstå, säger Jenny Hector.

Sedan en tid har Stadsbiblioteket vid Odenplan inhyrda väktare som bemannar under öppettider. Och även om väktare behövs i vissa situationer menar Jenny Hector att det ofta kan vara bättre om bibliotekarierna själva vågar säga åt besökare som bryter mot ordningsreglerna.

– Om någon har somnat i en fåtölj kan det kännas mindre hotfullt och mer avväpnande att bli väckt av en bibliotekarie än av en väktare. Men då är det viktigt att personalen känner sig tillräckligt trygg. För att nå dit kommer vi arbeta med att höja kunskapen och ge medarbetarna erfarenhet, genom bland annat föreläsningar och övningar.

Det finns gott om organisationer runt om i staden som arbetar med hemlöshet och social utsatthet, menar Jenny Hector. Utöver kontakt med Socialtjänsten vill hon etablera relationer till några av de många frivilligorganisationer och olika typer av dagverksamheter som verkar i närområdet.

– En viktig del i arbetet blir att kunna ”lotsa vidare” på rätt sätt, och att personal och chefer på biblioteket vet vart de ska vända sig.

Utvecklingen på Stockholms stadsbibliotek

Martin Hafström är biträdande stadsbibliotekarie och har arbetat på Stockholms stadsbibliotek sedan slutet på 1970-talet. Han menar att ordningsproblemen har ökat de senaste decennierna, från att tidigare varit hanterbara.

– När jag började hade vi nästan uteslutande problem med några enstaka ”fyllegubbar”.  Toleransnivån var ganska hög, men behövde någon avlägsnas kastade vi själva ut dem. Stöket med ungdomar var måttligt – och aldrig hotfullt. Även psykisk ohälsa var ovanligt, personer med dessa problem satt på institution.                   

I början på 2000-talet eskalerade problem med hotfulla ungdomsgäng – först i Skarpnäck, sedan i Järva. Det var första gången Stockholms stadsbibliotek tvingades ta in ordningsvakter. Ett bråk på Gamla stans bibliotek mellan en bibliotekarie och en boktjuv ledde till att ensamarbete under öppettid förbjöds. Åtgärderna väckte intresse från lokaltidningar och ”biblioteksstök” introducerades som ett medialt fenomen. Under 00-talet fortsatte ordningsstörningarna och nådde en tragisk kulmen med en våldtäkt på Medborgarplatsens bibliotek.

– Allt detta har medfört att vårt säkerhets- och trygghetsarbete över tid har intensifierats och professionaliserats. Vi ser också ett annat fokus från politiken, som ser bibliotekens säkerhet som ett särskilt målområde. Samverkan med andra aktörer blir allt viktigare. Pilotprojektet på Stadsbiblioteket blir en vägvisare – vilka resultat uppnås med den här satsningen? avslutar Martin Hafström.

En demokratifråga

I San Francisco, där projektet med socialarbetare på biblioteket pågått länge har arbetet varit framgångsrikt. Bibliotekarien Andrea Davis ser det som en grundläggande uppgift för biblioteket att svara an mot samtidens utmaningar:

– I dessa tider av ständiga privatiseringar är stadens bibliotek livsviktiga institutioner. Biblioteken är en sorts demokratiska utposter, och vi som arbetar på folkbibliotek måste ha en medvetenhet kring dessa frågor. Ett modernt bibliotek är inte bara ett magasin med dammiga böcker – det är en plats dit människor i olika situationer i livet kommer, för att få tillgång till olika sorters information, säger Davis.

Davis kollega Ryan Dowd, som arbetar med uppsökande verksamhet mot hemlösa fyller i:

– Det är sant att bibliotek är varma och lugna platser för hemlösa personer att vistas på. Men de är också sociala och kulturella platser för dem att inspireras på. Att vara hemlös är inte bara farligt och utmattande – det är också extremt tråkigt, menar Ryan Dowd.

Projektet Bibliotekssocionom på Stockholm stadsbibliotek löper fram till mars 2022.

Biblioteksredaktionen 2021-06-21

Senast uppdaterad
2021-06-21

Skriv ut

Till toppen av sidan