Lursagor – prototypen som blev verklighet

Som Valfridläsaren redan känner till har all personal på Stockholms stadsbibliotek gått en veckolång utbildning i det som kallas User Experience, eller UX i dagligt tal.
Men för den nytillkomne följer här en kort förklaring:
UX står för ”användarupplevelsen i centrum”, något som kanske inte känns revolutionerande. "Kunden har alltid rätt" är ju ett gammalt bevingat uttryck, vilket de flesta som någon gång har arbetat i ett serviceyrke känner väl till. Men inom UX tar man användarperspektivet ett steg längre. Här handlar det inte bara om att obestritt acceptera någons önskemål enligt ovan devis. UX bygger på kunddialoger där flera kompletterande metoder används för att säkerställa att användarens behov står i centrum under hela processen. UX-verktygen används för att underlätta den systematiska verksamhetsutvecklingen för stockholmarnas bästa bibliotek. En viktig del av UX-arbetet är att det snabbt ska resultera i någon form av prototyp som utvärderas, skruvas på, förändras och förbättras till dess att bästa möjliga användarupplevelse är uppnådd.

Prototyputveckling

Under våren 2022 fick medarbetare som hade en UX-prototyp som hen ville realisera möjlighet att presentera sin prototyp för Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp. Vid dessa dragningar blev några prototyper utvalda för vidare utveckling och finansiering. En av dessa var Hanna Roths Lur-sagor på Rinkeby bibliotek.

Hanna Roth

Hanna Roth, bibliotekarie på rinkeby bibliotek. Foto: Stockholms stadsbibliotek.

Hanna Roth jobbar på Rinkeby bibliotek som bibliotekarie med fokus på tillgänglighet och personer med funktionsnedsättning. Hanna är också utbildad skådespelare, vilket är lätt att förstå för den som har haft nöjet att lyssna på hennes inlästa lur-sagor.

– Konceptet bakom Lur-sagor är inget nytt, berättar Hanna, och det har inte heller varit målet att göra något som aldrig tidigare gjorts. Målet har framför allt varit att jobba med UX lokalt, att genom dialog med användarna upptäcka vad de saknar på Rinkeby bibliotek och hitta sätt att möta deras behov.

Genom att använda två vedertagna UX-metoder, observationer och guerillaintervjuer, kunde man identifiera att det finns ett behov av språk- och läsfrämjande aktiviteter på svenska. Det var inte helt överraskande, då bibliotekets sagostunder alltid är mycket välbesökta och populära.

– Vi vill att människor kommer till biblioteket och vi vill erbjuda dem angelägna aktiviteter som vi hela tiden förbättrar tillsammans. Lur-sagorna är helt enkelt sagor som jag har läst in och som barnen kan lyssna på i hörlurar. Prototypen är en surfplatta, men tekniken som är inköpt för Lur-sagor och som kommer att användas är audioguideenheter. Det innebär att barnen kan sitta var som helst i biblioteket, tillsammans med storasyskon som får läxhjälp eller med en förälder som är på språkcafé. Det blir som högläsning i biblioteket, utan personal.

Hanna Roth och bokvagnen med lursagor

Hanna Roth med en audioguide och bokvagnen med lursagor. Bilder: Stockholms stadsbibliotek.

Inläsningarna har hittills spelats in på enklaste sätt i Hannas telefon och hon har snarare tänkt kvantitet än kvalitet. Man ska kunna byta ut sagorna relativt ofta, kanske två gånger per månad. Många barn kommer ofta till biblioteket och stannar länge. De frågar efter nya sagor även om många också lyssnar flera gånger på samma saga.

Skulle inte en app kunna vara en bättre lösning? Då kan man lyssna hemma och ta del av bilderna på ett annat sätt?

– Kanske, men det handlar också om att det ska finnas ett tillgänglighetsperspektiv. Alla har inte en smartphone och kan ladda ner QR-koder och appar, säger Hanna. Lur-sagor är vad man skulle kunna kalla en ”analog form av teknik”. Det är en viktig del i demokratiuppdraget att inte utgå ifrån att alla har en massa kunskap, information och möjligheter. En annan väsentlig aspekt är att få människor att komma till biblioteket och upptäcka utbudet av aktiviteter. Med en audioguide så stannar sagorna på biblioteket vilket också underlättar det upphovsrättsliga. Inspelningarna hamnar i princip inom samma ram som en högläsning på en sagostund i biblioteket.

Hanna tycker också att det finns ett egenvärde i det vilsamma att bara lyssna på en saga. Det triggar fantasin. Ibland har bokbläddring fått komplettera lyssningen, till exempel för barn som behöver extra stöd med språkförståelsen. Aktuella bilderböcker är inköpta i dubbla exemplar för att erbjudas i samband med lyssning, till den som vill. Målsättningen på sikt är att utveckla Lur-sagor genom att även läsa in böcker för äldre barn, böcker på lätt svenska samt att läsa in sagor på flera språk.

Vem bestämmer vad som ska läsas in?

Urvalet bygger på bredd, representation och mångfald. Hanna har tittat på statistik, frågat barnen men hon har också haft en ambition att introducera populära sagor för den oinvigde.

Marknadsföring

I början marknadsfördes Lur-sagorna mer mot målgruppen men nu är det inte lika intensivt. Under hösten har projektet främst haft fokus på att köpa in anpassad teknik samt att reda ut upphovsrättsfrågan och marknadsföringen har därför gått lite på sparlåga, något som alla inblandade är medvetna om. Förut gick Hanna själv runt och pratade om konceptet med barn och föräldrar. Nu står en bokvagn i barnavdelningen uppmärkt Lur-sagor, med en surfplatta och böckerna som finns inlästa för den som vill bläddra samtidigt som hen lyssnar. Att processen med användardialogen i centrum är det viktigaste råder det ingen tvekan om.

Hur kan Lur-sagorna leva vidare?

– Det gäller att hitta en användarvänlig audioguide, att fortsätta dialogen med användare och besökare och identifiera behoven under processens gång. Då blir erbjudandet inbjudande på riktigt. Kanske kan Vuxen-lur på lätt svenska för språkinlärning kunna bli verklighet om det är ett behov som framkommer i användardialogen, avslutar Hanna. 

Biblioteksredaktionen 2022-12-22

Senast uppdaterad
2022-12-29

Skriv ut

Till toppen av sidan