Biblioteket har frågat ett antal experter om tips på böcker som kan öka vår kunskap om barns läsning. På denna sida tipsar Martin Hellström, lektor i litteraturvetenskap.
Martin Hellström, Foto: Frank Svarten
Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och skriver om barnlitteratur i Dagens Nyheter. Han har länge intresserat sig för barns litterära tolkningar, vilket han bland annat skriver om i boken "Mariagripelikt" (Makadam förlag, 2022).
"Janusz Korczak var en polsk-judisk läkare och författare, med ett mycket modernt synsätt på barn. Hans lilla bok om det stora i att barn är egna individer med ett eget värde, har kallats för ett pedagogiskt poem, vilket stämmer väl. Läsaren blir genom författarens lågmälda ton påmind om det som måste vara utgångspunkten i all vår strävan till att få barn att läsa mera: att de är sina egna individer, med egna intressen, en egen vilja och en egen förmåga att finna fram till berättelserna."
"Barns kommunikation har länge studerats genom ord och skrift. Vad säger de och hur förmår de sig att formulera sina tankar i skrift? Karin Aronsson, tidigare professor vid tema barn i Linköping och vid Stockholms universitet, har under mycket lång tid studerat barns bilder, från de första huvudfotingarna och framåt. Barn berättar sina berättelser genom bilder, och genom våra frågor om deras eget skapande. Genom att ta skaparkraften på allvar från tidiga år ökar intresset för att fortsätta berätta om upplevelserna man får av berättelser, och att ta del av andras historier."
"Hur börjar man som läsare? Och hur fortsätter det? Hur ser de första mötena ut med litteraturen, och de som sker i livets slutskede? Anne-Marie Körling har samtalat med en stor mängd läsare, livet igenom, och här tecknas värdefulla porträtt av livet med litteraturen."
"Länge sågs lättlästa böcker som andraklassens litteratur, men i denna bok nyanseras bilden. Här finns starka belägg för när de lättlästa titlarna fungerar och är på sin plats, och när tilltalet fungerar sämre. I takt med att allt fler ungdomar upplever det motigt att greppa de tjocka och berättartekniskt avancerade böckerna, är det bra att se att den lättlästa litteraturen, skriven med kunskap om exempelvis dyslexi eller av att i vuxen ålder lära sig ett nytt språk, också har mycket att erbjuda."
"Avslutningsvis kan jag inte låta bli att tipsa om min egen bok, vari jag beskriver det långa samtalet om litteratur med en liten skara barn, från tio års ålder och upp i ungdomen. Här skildras anledningarna till att de läser, och vad det är som de söker efter i litteraturen."
