En ny biblioteksplan tar form

Dialog och interaktion med användarna är utgångspunkten när Stockholms stadsbibliotek tar fram sin nya biblioteksplan. – Det har varit givande att diskutera bibliotek på det här sättet, både för medarbetarna och för stockholmarna, säger projektledaren Caroline Karlsson.

Grunden i utvecklingsarbetet med biblioteksplanen är att förstå drivkrafter, beteenden och motivation både hos dem som använder biblioteket och de som inte gör det. Anna Wåglund är enhetschef på bibliotekskansliet på Stockholms stadsbibliotek och deltog i arbetet med att ta fram även den nuvarande biblioteksplanen:

– I arbetet med såväl nuvarande som kommande biblioteksplan har ett brett deltagande bland medarbetarna inom Stockholms stadsbibliotek varit en bärande del, men metoderna då och nu skiljer sig åt. Denna gång bygger det på workshops och ett gediget UX-arbete, berättar Anna Wåglund.

Stockholms stadsbibliotek har idag har många nöjda besökare - nästan alla älskar sina bibliotek. Frågar man användarna om vad de önskar blir svaret ofta mer av det som redan finns: utökade öppettider, fler grupprum, bättre toaletter.

– Men vi vet också att det finns en stor grupp människor som vi aldrig träffar, men som använder bibliotekets tjänster. Dels de som bara hämtar sin bok och lånar själva utan att interagera med bibliotekspersonalen. Dels alla de som använder bibliotekets digitala tjänster men aldrig sätter sin fot på biblioteket, säger Daniel Forsman som är stadsbibliotekarie i Stockholm.

Därför ville vi göra omfattande etnografiska observationer och undersökningar om både våra användares och våra icke-användares beteenden.

Vilka är våra användare?

Under 2019 satsade Stockholms stadsbibliotek på att kompetensutveckla personalen inom området UX. UX står för user experience, det vill säga användarupplevelse. UX kan sammanfattas som ett förhållningssätt och en samling metoder som används för att studera och förstå biblioteksanvändarnas behov, upplevelser och drivkrafter. Med hjälp av intervjuer och observationer har personalen kartlagt bibliotekens besökare och tagit fram ett antal fiktiva personer, så kallade personas, som speglar olika typer av användargrupper på biblioteken.

– Att arbeta med personas var intressant och användbart. Det blev tydligare för oss hur och varför vissa användare beter sig som de gör och vilka behov de har, säger Lisa Dalenius som är bibliotekarie i Östberga och Högdalen.

Exempel på två personas.
Till vänster: Namn: Michel. Kön: pojke. Ålder: 12 år. Gör: går i skolan. På biblioteket: kommer till bibblan för att spela på internetdator, reserverar böcker. 
Drivkraft/hinder/problem: gillar spel och att läsa "Dagbok för alla mina fans", "Amulett" och manga. Problem att han ibland är högljudd och att flera kompisar trängs runt samma dator. Han vill att det ska finnas mer manga och fler datorer på biblioteket.
Till höger: Namn: Fatima. Kön: kvinna. Ålder: 49 år. Gör: förskollärare. På biblioteket: lånar, lämnar, pysslar, reserverar, glömmer lånekort, glömmer pinkod, ibland stressad. Drivkraft/hinder/problem: vill att barnen i gruppen ska få komma till bibblan, vill aktivera gruppen, söker sagostunder osv. Är aktiv och engagerad.
Illustration: Stockholms stadsbibliotek.

Varför är biblioteket mer relevant än någonsin?

Som en del i arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan för Stockholms stadsbibliotek har vi också genomfört ett stort antal workshops med varierande konstellationer av stockholmare i olika ålder och position i samhället: medarbetare och chefer, biblioteksanvändare och icke-användare, samarbetspartners och andra samhällsföreträdare – från förskolebarn i stadsdelarna till politiker i Stockholms stadshus. Allt i syfte att få in synpunkter och tankar om de här tre frågeställningarna:

• Varför är biblioteket mer relevant än någonsin?
• Varför är biblioteket relevant om 20 år?
• Vad är bibliotekets största problem?

Caroline Karlsson är projektledare i arbetet med den nya biblioteksplanen och beskriver processen som väldigt spännande och rolig:

– Insamlingsarbetet har skapat mycket energi. Min upplevelse är att många, både medarbetarna och stockholmarna, har tyckt att det har varit givande att diskutera bibliotek på det här sättet, säger Caroline Karlsson.

Vissa av dessa workshops har dokumenterats genom graphic recording. En graphic recording visualiserar samtalet under workshopen, stärker förståelsen av innehållet och illustrerar processer.

Exempel på en graphic recording från en workshop.

Analys och strategiska förändringar

En bärande tanke i den nya biblioteksplanen är att utifrån alla de observationer och undersökningar som gjorts kunna definiera ett antal strategiska förändringar för Stockholms stadsbiblioteks verksamhet under de kommande fyra åren. Förändringarna ska gå att mäta både kvantitativt och kvalitativt. Om fyra år kommer vår verksamhet sannolikt se helt annorlunda ut.

– Utmaningen med att utforma en ny biblioteksplan är att vara konkret, men samtidigt vara öppen för olika typer av insatser och förändringar, säger Daniel Forsman.

Nu går arbetet in i nästa fas där biblioteksplanen ska ut på remiss för att diskuteras, bearbetas och förankras.

Biblioteksredaktionen 2021-05-03