Aktuellt

Aktuella program på biblioteken hittar du i kalendern

Pressmeddelanden hittar du i vårt nyhetsrum på Mynewsdesk

Om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november

2018-11-30

Den 22 november hölls det uppmärksammade programmet på Hornstulls bibliotek med rubriken ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?”. Programmets syfte var att lyfta upp och ringa in hot mot demokratin. En av grundidéerna var att det skulle finnas med en person vars ståndpunkter är just ett hot mot demokratin. Detta för att synliggöra åsikter och låta dem brytas mot argument från rutinerade paneldeltagare. Givet syftet genomfördes programmet så som det var tänkt och resultatet blev som förväntat – ett samtal i lugn ton. Jonas De Geer ersattes med Patrik Forsén, vilket inte var tanken från början. De perspektiv som var tänkta att föras fram av den ordinarie paneldeltagaren, fördes också fram. Övriga paneldeltagare var insatta i förutsättningarna och representationen på scenen.

Presentationerna av deltagarna, i synnerhet Jonas De Geer och Patrik Forsén, var bristfälliga, inte bara i programtexten utan också i början av samtalet. Deras bakgrund borde ha presenterats på ett mycket tydligare sätt. Men grundfrågan är betydligt större än så. Ska biblioteket ha samtal där en grundidé är att låta antidemokratiska röster höras? Den frågan finns det med all rätt många åsikter om. Tanken med programmet var att i enlighet med bibliotekens lagstadgade uppdrag, att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, synliggöra hot mot demokratin och låta argument brytas mot varandra. Är samtalet med extrema krafter fel eller rätt väg? Ska antidemokratiska krafter placeras i strålkastarljuset eller hållas borta från offentlig arena?

Biblioteket erbjuder olika programformer för den här typen av samtal och vi behöver fortsatt utveckla formaten. Att samtalet är viktigt för att mötas i oenigheter är vi helt övertygade om. Men även detta har sina gränser.

Under dagarna som har gått har Stockholms stadsbibliotek självkritiskt granskat processen kring genomförandet av programmet. Vi kan konstatera att det ligger i bibliotekets uppdrag att driva ett arbete för fri kunskapsbildning även om det innebär kontroversiella samtal. Hur det ska göras regleras inte i lagen. Vi har under flera år diskuterat bibliotekets demokratiuppdrag ur olika aspekter och vi jobbar hela tiden med att tolka demokratiuppdraget.

När det gäller vårt medieurval har vi en tydlig hållning. Men i programverksamheten behöver vi en fördjupad diskussion. I fallet med samtalet den 22 november bedömer vi, med det vi vet idag, att det denna gång passerade en gräns. Även om samtalet var planerat och avlöpte enligt plan, hade det behövts föregås av en betydligt starkare intern diskussion om vilken väg som är rätt att gå när man närmar sig frågor som hot mot demokratin. Det hade också behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna.

Vi kommer att fortsätta våra samtal om hur vi ska ta oss an frågorna om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning i vår programverksamhet. Vi uppdaterar kontinuerligt våra frågor och svar här nedanför.

Frågor och svar om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november

2018-11-30 (våra frågor och svar uppdateras löpande)

Vi får frågor om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november. Här har vi sammanställt några av de vanligaste frågorna och våra svar:

Hur kan ni säga att ni står upp för demokratin när ni bjuder in en person som vill avskaffa den?

Vårt lagstadgade uppdrag är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vår tanke med detta program var att lyfta upp och ringa in hot mot demokratin. En av grundidéerna var att det i detta skulle finnas med en person vars ståndpunkt är ett hot mot demokratin. Detta för att inte låta ståndpunkten vara oemotsagd utan synliggöra den, bemöta den och låta den brytas mot argument från rutinerade paneldeltagare.

Var det rätt att planera in just Jonas De Geer, som bland annat har uttryckt kraftigt antisemitiska åsikter?

Nej, med detta program passerade vi en gräns och det hade behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna. Men det ligger i bibliotekets uppdrag via bibliotekslagen och den aktuella biblioteksplanen för Stockholms stad att driva ett arbete för fri kunskapsbildning även om det innebär kontroversiella samtal. Hur vi ska göra detta regleras inte i lagen. Vi jobbar hela tiden med att tolka demokratiuppdraget. När det gäller programverksamheten behöver vi en fördjupad intern diskussion kring detta.

Var det rätt att ta in ersättaren?

Programidén byggde på att det högerextrema fältet skulle finnas representerat. Frågan handlar egentligen inte om det var rätt att ta in Forsén istället för De Geer då båda var där i egenskaper av representanter från extremhögern, utan om biblioteket ska ha samtal där antidemokratiska röster får höras. Vilken väg som är rätt att gå i frågan om att motverka ett polariserat samhälle förs på många plattformar i samhället. Den här gången valde vi att bjuda in till ett kontrollerat samtal. Att samtal är viktigt för att mötas i oenigheter är vi helt övertygade om, men i detta fall passerades en gräns.

Finns det någon gräns för vilka som får vara på era scener? Var går den i så fall?

Formellt går den gränsen vid svensk lag. Brott som uppvigling, hets mot folkgrupp eller annat får inte begås i vår verksamhet. Åsikter har rätt att yttras, även om de är kraftigt kontroversiella eller antidemokratiska. Anständighetens gräns för åsikter går nog för de flesta långt före nazismen. Gränser måste dras i varje enskilt sammanhang eftersom det beror på vad syftet med ett samtal är. I detta fall passerades en gräns. 

Är inte ett samtal med en sådan här paneldeltagare lika med att normalisera nazism?

Syftet med program av det här slaget är precis tvärtom. Samtalets ingång var demokratin och hot mot den. Genom att ringa in hot mot demokratin och lyfta upp dem i ett samtal, så synliggörs de och kan bemötas av övriga paneldeltagare och åhörare. Bibliotekets uppdrag är att lyfta upp, problematisera och sätta i sammanhang. Om detta är att normalisera eller att motverka finns det olika åsikter om. 

Är nazism en kontroversiell åsikt?

Nej, nazismen är en rasistisk ideologi och ett hot mot demokratin. Just därför valde vi att bjuda in en person med högerextrema kopplingar, eftersom samtalets tema var demokratin och hoten mot den. Tanken med programmet var att insikt i den högerextrema tankevärlden var en förutsättning i arbetet med att motverka antidemokratiska rörelser. 

Finns det inte andra sätt att lyfta upp hot mot demokratin och sätta dem i sitt sammanhang?

Jo, det finns många sätt. Vi gör det hela tiden genom alla våra böcker, boktips och olika typer av program. Att göra det genom ett samtal med en kontroversiell deltagare, i syfte att synliggöra och ringa in, var ett sätt. Skälet är att var och en som vill lyssna själv ska få kunna lyssna, analysera och bedöma. Det finns olika åsikter om det är rätt sätt eller inte. 

Var panelen införstådd med läget?

Övriga panelen var väl införstådd med upplägget att ha Jonas de Geer som paneldeltagare.

Borde inte evenemanget har presenterats bättre på webbsidan?

Jo. Det var korta presentationer av paneldeltagarna, en längre och tydligare presentation av Jonas De Geers bakgrund skulle ha behövts.

Finns det något ni skulle ha gjort annorlunda?

Dels skulle vi ha presenterat panelmedlemmarna mer utförligt i beskrivningen på vår hemsida. Dels gick det väldigt snabbt när beslutet fattades att plocka upp Patrik Forsén på scen som ersättare för Jonas De Geer. Rutinerna för att fatta sådana snabba beslut behöver vi se över.  

Även om samtalet var planerat och avlöpte enligt plan, hade det behövts föregås av en betydligt starkare intern diskussion om vilken väg som är rätt att gå när man närmar sig frågor som hot mot demokratin. Det hade också behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna.

Vi kommer att fortsätta våra samtal om hur vi ska ta oss an frågorna om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning i vår programverksamhet. 

Har ni bristfälliga rutiner kring er programverksamhet?

Våra program ska alltid föregås av research och noggranna förberedelser. Det arrangeras årligen 10 000 program på våra bibliotek. Utifrån programmet på Hornstulls bibliotek den 22 november har vi dragit lärdomar kring hur vi ska arbeta med inramning och förberedelser, och konstaterat att vi behöver en fördjupad diskussion kring hur vi tar oss an vårt demokratiuppdrag med utgångspunkt i programverksamheten. 

Finns det inte risk för att personer stängs ute från biblioteket när en nazist finns på scenen?

Ja, det finns en risk för att det skapar otrygghet. Den risken finns dessvärre ofta vid evenemang eftersom vi aldrig vet vilka som finns i publiken. Därför gör vi alltid en riskbedömning inför evenemang av sådant slag.

Har biblioteket utsatts för en kupp för att få in Nordisk ungdom i programmet, när Jonas De Geer insjuknade?

Det är omöjligt för oss att svara på. Vi bjöd in De Geer som blev akut sjuk strax innan programmets start. Över telefon föreslog De Geer att Forsén skulle kunna vara en tänkbar ersättare för honom, och vi gick på dennes rekommendation. Om detta var rätt eller fel kan man diskutera, och det kommer vi att göra.

Angående program på Hornstulls bibliotek den 22 november

2018-11-28

Just nu får vi frågor om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november. Bakgrunden är följande:

"Samtal Hornstull" är en serie som ska lyfta viktiga samhällsfrågor vilket är en självklar del i bibliotekets lagstadgade uppdrag att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Programmet på Hornstulls bibliotek den 22 november handlade om just demokratins förutsättningar. Till detta hade en panel med deltagare av olika åsikter och bakgrund bjudits in: författaren Jonas De Geer, poeten Aase Berg och idéhistorikern Per Johansson. Samtalet leddes av dramatikern och debattören Stina Oscarsson.

Kort innan programmet skulle starta insjuknade Jonas De Geer hastigt, och panelen blev ofullständig. Moderatorn Stina Oscarsson och den ansvarige programmakaren på biblioteket rådfrågade De Geer över telefon om han visste ifall det fanns någon på plats som skulle kunna fylla hans plats, och De Geer tipsade då om Patrik Forsén, som fanns på plats i publiken.

Trots att vi inte hann göra en bakgrundskoll valde vi ändå att genomföra programmet. Det är naturligtvis olyckligt att detta inte hanns med. Vi väljer alltid våra paneler noga, men detta var en exceptionell situation med ett återbud så kort inpå programmets start. Hade vi valt att inte ta in en ersättare till De Geer hade vi haft två alternativ: antingen att ställa in programmet eller att genomföra det med en ofullständig panel, vilket inte hade möjliggjort själva syftet med programmet – alltså att diskutera den svenska demokratin i ett allt mer polariserat samhällsklimat. Hade vi valt att ställa in programmet hade det inte blivit någon diskussion om demokratins mående – en diskussion som är angelägen just på grund av att människor har väldigt olika åsikter om detta.

På biblioteket förs samtal som berör samhället, och här ska även det obekväma och kontroversiella få ta plats. Genom att bjuda in personer med olika åsikter kan vi problematisera, ställa frågor och ge olika perspektiv. Det är viktigt att kontroversiella åsikter inte får stå oemotsagda och att allting sätts in i en kontext, vilket var hela idén med panelsamtalet. Formatet möjliggjorde att olika åsikter skulle lyftas, men samtidigt att ingen deltagare skulle kunna stå oemotsagd. Det fanns även tid avsatt i programmet för att publiken skulle kunna ifrågasätta och komma med egna åsikter. Både ersättaren och den planerade paneldeltagaren är personer med kontroversiella åsikter. Premisserna för samtalet var väl grundade, där alla paneldeltagare var med för att just tala om svåra och djupt vattendelande frågor.

Biblioteket tar sig an de riktigt svåra frågorna. Avvägningarna är aldrig lätta. Var går gränserna? I detta fall handlar det om högerextrema åsikter, i andra sammanhang har det förekommit vänsterextrema åsikter. Personerna i denna panel hade inte suttit ned och pratat med varandra utan ett sådant samtal. Detta var ett sätt att bryta filterbubblor och för åhörarna att själv höra och bedöma radikalt olika perspektiv. Man får aldrig bli naiv. Aldrig heller rädd för att föra samtal om viktiga frågor, en av bibliotekets uppgifter.

Meröppet – frågor och svar

2018-06-13

Just nu får vi frågor om meröppet på biblioteken, kopplat till arbetsmiljö och trygghet. Detta med anledning av en skrivelse som inkommit från huvudskyddsombudet och de fackliga organisationerna. Svar på frågor om detta finns nedan.

Vad är meröppet?

Meröppet innebär att man kan besöka biblioteket under speciella tider, då biblioteket är obemannat. För att kunna besöka biblioteket under meröppet krävs att den som har ett bibliotekskort och en giltig ID-handling ingår ett avtal med biblioteket om användningen. Bland annat åtar besökaren sig att följa trivselreglerna, inte ta in obehöriga och respektera nödutgångar.

Var finns meröppet?

Meröppet finns i dagsläget på Telefonplans och Sköndals bibliotek. Vi planerar nu att inrätta meröppet på fler bibliotek, i första hand Luma och Spånga.

Hur har meröppet fungerat?

Meröppet är en mycket populär del av våra bibliotekstjänster. Mellan 2015 och 2017 har besöken ökat med 46 procent på Telefonplan och utlånen med 66 procent. I Sköndal har besöken ökat med 68 procent mellan 2012 och 2017 samt utlånen 56 procent.

Vem får använda meröppet?

Den som har ett bibliotekskort och en giltig ID-handling kan ingå ett avtal med biblioteket om att kunna nyttja biblioteket under meröppet. Den som inte följer avtalet kan stängas av.   

Stämmer det att man måste ha svensk ID-handling för att få vara på meröppet?

Nej, det som står i riktlinjerna är att man måste ha en ID-handling samt att man måste förstå vad avtalet innebär. Det har funnits en lokal riktlinje på ett bibliotek om svensk ID-handling men det är en avvikelse från Stockholms stadsbiblioteks riktlinjer som inte ska förekomma. Denna lokala riktlinje används inte längre.

Hur säkerställer ni att någon förstår avtalet?

Vi förutsätter att medarbetarna kan göra den bedömningen. Om svårigheter uppstår så tar man hjälp av kollegor eller sin närmaste chef.

Enligt skrivelsen så sker det regelbundet allvarliga incidenter, stämmer det?

Det har sedan meröppet påbörjades förekommit ett antal incidenter. Den allmänna bilden är att det inte handlar om många. Efter de incidenter som var 2017 har vi vidtagit åtgärder för att tydliggöra ansvarsfrågor och kontaktvägar.

Vem ansvarar för biblioteket under meröppet?

Ytterst ansvarig för all verksamhet är stadsbibliotekarien. Varje enhetschef är ansvarig för sina respektive bibliotek, oavsett om det är ordinarie öppet eller meröppet. Det följer ordinarie linjeorganisation. Rent juridiskt innebär meröppet att besökaren tar ansvar för sitt besök, i och med att hen ingår avtalet med gällande riktlinjer. Att ha ett bibliotek obemannat innebär därför ett stort förtroende mellan biblioteket och användaren. Däremot tar Stockholms stadsbibliotek stort ansvar för tryggheten genom att alla som går in loggas och tydliga anslag om kontaktvägar. Brott riktade mot kulturförvaltningen, dess anställda, elever, besökare eller egendom ska alltid polisanmälas. Stockholms stadsbibliotek bistår polisen med uppgifter vid behov. För att tydliggöra ansvarsfördelningen inom förvaltningen, införs nu en beredskapsorganisation som tydliggör bland annat vilken chef som är ansvarig efter kontorstid.

Hur säkerställer ni tryggheten?

Genom att alla besök loggas, vet vi vem som passerar in och ut. Detta bistår vi polisen med om så efterfrågas. Det finns tydliga anslag om vart besökaren ska ringa vid behov (112, polisen, sjukvårdsrådgivning). Vi förtydligar nu detta, i och med att en beredskapsorganisation inrättas, där bland annat chefsansvar och kontaktvägar efter kontorstid tydliggörs. Vi har också en dialog med Länsstyrelsen om möjligheterna att kameraövervaka.

Är det säkert att vistas i biblioteket under meröppet?

Det är lika säkert som att vistas på allmänna platser. Eftersom den som går in behöver logga in med bibliotekskort, så loggas all användning.

Stämmer det att det inte gjorts riskanalyser?

Det görs regelbundna risk- och konsekvensanalyser när ny verksamhet tas fram. Arbetsgivaren har kallat de fackliga organisationerna och huvudskyddsombudet till extra samverkansmöte på torsdag den 14 juni för att ta reda på vilka riskanalyser de anser saknas. Om någon riskanalys behöver kompletteras så kommer det att göras.

Frågor och svar om Vällingby biblioteks 1 maj-hylla 2018

2018-05-07

Hur tänker ni om Vällingby biblioteks 1 maj-inlägg?

Detta är inte Stockholms stadsbiblioteks officiella ståndpunkt, utan bibliotekarien har låtit sina privata åsikter styra och det är ett högst olämpligt beteende. Biblioteket ska vara neutralt i politiska, ideologiska och religiösa frågor.

Vi ser nu över våra rutiner och vårt arbetssätt inom sociala medier så att vi har större redaktioner, för att i högsta möjliga mån undvika att händelser som denna upprepas.

Har ni för vana av att ”skämta” om andra politiska eller religiösa temadagar? 

Nej, detta var ett misstag av en enskild person som Stockholms stadsbibliotek inte på något sätt står bakom. Skyltningen gjordes av bibliotekarien i satiriskt syfte, men lever inte upp till den allsidighet och objektivitet som Stockholms stadsbibliotek ska stå för.

Varför tog ni bort inläggen, bedriver ni censur?

Stockholms stadsbibliotek har tagit bort inläggen på Facebook med och om 1 maj-satiren på grund av att det var högst olämpligt och inte speglar stadsbibliotekets hållning, samt att kommentarsfälten innehåller kränkande uppgifter.

Vad händer med medarbetare som bryter mot era rutiner?

Generellt kommenterar vi inte personalfrågor på individnivå. I de fall en medarbetares agerande leder till en påföljd blir handlingar i ärendet offentlig handling och kan begäras ut, men då kan också en sekretessprövning ske på den begäran.

Andra frågor och synpunkter

Har du synpunkter till Stockholms stadsbibliotek kan du lämna dem här.

Svar med anledning av 1 maj-satir på Vällingby bibliotek

2018-04-30

Stockholms stadsbibliotek har tagit bort inläggen på Facebook med och om 1 maj-satiren på grund av att det var högst olämpligt och inte speglar stadsbibliotekets hållning, samt att kommentarsfälten innehåller kränkande uppgifter.

Vi vill förtydliga att inlägget som gjordes var ett misstag av enskild person. Bilden som en av bibliotekarierna på Vällingby bibliotek lade ut på vår Facebook-sida föreställde en bokhylla som formades i ett försök att vara satirisk kring 1 maj. Detta är ett misstag av en enskild person som Stockholms stadsbibliotek inte på något sätt står bakom.

Vi beklagar djupt det inträffade och kommer se över våra rutiner så att händelser som detta inte upprepas.

Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie​

Stockholms nya stadsbibliotekarie heter
Daniel Forsman

2018-04-11

I augusti tillträder Daniel Forsman som stadsbibliotekarie för Stockholms stadsbibliotek. Han vill utveckla en biblioteksverksamhet som gör skillnad för många och som överträffar besökarnas förväntningar.

Daniel Forsman kommer närmast från positionen som prefekt/bibliotekschef på Chalmers och har en spetskompetens inom digitalisering. Han började sin karriär som bibliotekarie och är idag en prisbelönt bibliotekschef. Som stadsbibliotekarie blir han högsta chef för biblioteken i Stockholm.

Efter att ha arbetat med forskningsbibliotekens miljöer för lärande och vetenskaplig kommunikation vill Daniel Forsman ta sig an folkbibliotekens utmaningar. Han vill arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, litteraturens ställning, bildning och kultur. Daniel Forsman har en tydlig bild av vad ett bra bibliotek är:

- Ett bra bibliotek rör sig i samtid med sina användare samtidigt som det bär med sig vår kulturhistoria. Det är en plats som skapar möjligheter och möter människor efter deras informationsbehov och intressen. Det bästa biblioteket ger dig det du inte visste att du behövde, det överraskar och inspirerar dig varje gång.

Från Chalmers tar Daniel Forsman med sig en erfarenhet av att driva biblioteksutveckling i många dimensioner. Han har en särskild kompetens inom området digitalisering:

- Det går inte att bortse från att digitaliseringen förändrar vårt sätt att leva och kommunicera. Att förstå, problematisera och hantera digitaliseringens möjligheter är en av bibliotekens och samhällets främsta utmaningar. Det är oerhört viktigt att vi förstår våra olika användares drivkrafter, önskemål och beteenden för att kunna designa bibliotekstjänster som möter eller överträffar deras förväntningar. 

Stockholms stads kulturförvaltning är stolta över rekryteringen:

- Det känns fantastiskt roligt att ha rekryterat Daniel Forsman. Han kombinerar sakkunskap som bibliotekarie med kunskap kring digitalisering, digitala bibliotek och ledarskap. Han kommer att vara en viktig ledare för att fortsätta utveckla biblioteken i Stockholm, säger Robert Olsson, kulturdirektör Stockholms stad.

Några snabba till Daniel

Vem är du privat? - Jag är en läsande, IT-intresserad, musikälskande, kampsportande historienörd.

Favoritläsning? Extra svag för historisk fiktion, SF/Fantasy, mytologier och biografier. 

Om jag var en litterär karaktär: Mr Wednesday i Neil Gaimans "American Gods". Det hade varit något!

Ny mediepolicy för Stockholms bibliotek

2018-02-19

Stockholms stadsbibliotek har reviderat sin mediepolicy. Den ligger till grund för hur biblioteken i Stockholm köper in exempelvis böcker, e-medier, ljudböcker och tidningar.

Den reviderade mediepolicyn gäller till och med 2019.

Du kan läsa hela Stockholms stadsbiblioteks mediepolicy här

Vilka titlar köps in och inte?

Inköpsgruppen inom Stockholms stadsbibliotek avgör vilka medier som köps in till biblioteken i Stockholm. Målet är ett rikt och varierat medieutbud som innefattar det breda, det smala och det efterfrågade. Vi köper inte in titlar som uppenbart brister i kvalitet vad gäller stilistik eller innehåll – om det inte finns andra starka skäl för det. Sådana skäl kan vara efterfrågan, aktualitet, allmänintresse eller att titeln fyller en lucka i vårt totala bestånd.

Hur bedöms barnböcker?

Det finns inget i bibliotekslagen som särskiljer vuxen- och barnmedier. Mediepolicyn gäller därför för alla sorters medier.

Urvalsarbetet underlättas av att det finns en medvetenhet i förlagens utgivning av barnmedier, där barns upplevelse och tolkningsförmåga beaktas och är invävd i berättelsens form och ramar. Samtidigt behöver barnböcker ibland problematiseras och sättas i ett sammanhang. Där har biblioteken en viktig roll.

Hur kan jag komma med förslag på vad biblioteket ska köpa in?

Du kan lämna ett inköpsförslag via ett formulär på webbplatsen. Du kan också fylla i en blankett för inköpsförslag på biblioteket.

Lämna ett inköpsförslag

Varför tog ni inte in boken som jag föreslog?

Biblioteket varken kan eller ska köpa allt som ges ut eller efterfrågas, utan ska tvärtom bedriva ett aktivt urvalsarbete utifrån en rad kriterier.

Om boken du föreslog efterfrågas av många, har ett stort allmänintresse eller är särskilt aktuell just nu kan det ligga till grund för att vi tar in boken.

Hur skyddas biblioteken mot politisk inblandning?

Mediepolicyn slår i enlighet med bibliotekslagen fast att urval och så kallad gallring inte sker på ideologisk, politisk eller religiös grund. Det är en viktig princip som värnar bibliotekets oberoende och som därför gäller oavsett vilket håll påtryckningarna kommer ifrån.

Om jag känner mig illa till mods av en boks innehåll, kan jag kräva av mitt bibliotek att de tar bort den boken?

Att någon känner sig illa till mods eller kränkt av ett innehåll är inte skäl att välja bort eller ta bort mediet. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, i ett beslut från 2017. Enligt JO är det inte förenligt med bibliotekets lagstadgade uppdrag att bidra till fri åsiktsbildning att begränsa utbudet av böcker och andra medier utifrån att innehållet i dem kan uppfattas som kränkande. JO fastslår att det i rättslig mening inte är en kränkning av mänskliga rättigheter att ett folkbibliotek tillhandahåller medier som någon blir sårad av så länge uttalandena i dem inte är brottsliga.

Du kan läsa hela JO-beslutet här

Hur gallrar Stockholms stadsbibliotek – det vill säga, vad tar ni bort?

Gallring är en del av det löpande arbetet på biblioteken och nödvändig för att hålla ett relevant bestånd. Riktlinjen är att vi ska gallra lika mycket som vi köper in.

Vi gallrar till exempel smutsiga och trasiga exemplar, inaktuella böcker och medieformat. Vi är dock försiktiga med att gallra stockholmsböcker, skönlitterära klassiker, delar i en serie som skulle kunna efterfrågas igen och medier på minoritetsspråk.

Vad är nytt i den nya mediepolicyn jämfört med den gamla?

De grundläggande principerna är samma som tidigare, men vi har med den nya mediepolicyn fått en tydligare koppling till lagstiftningen och biblioteksplanen för Stockholms bibliotek. En nyhet i policyn är att vi gör en definition av kvalitet.

Ur mediepolicyn:

Kvalitet = en strävan efter titelbredd på samlingsnivå, genom ett rikt och varierat medieutbud som innefattar det breda, det smala och det efterfrågade. Kvalitet på titelnivå eftersträvas genom ett aktivt urvalsarbete där hänsyn bland annat tas till stilistisk kvalitet och vederhäftighet. I strävan efter titelbredd kan aktualitet och allmänintresse ges företräde framför andra kvalitetsaspekter.

 

Så jobbar vi för trygga bibliotek

2017-12-19

Alla ska känna sig säkra i Stockholms bibliotek. Därför har vi vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa tryggheten på biblioteken.

Trygghetsåtgärder i Stockholms bibliotek:

  • Ingen jobbar ensam på biblioteken. Vi ser också över bemanningen för att det ska bli fler som arbetar ute i biblioteket de tider då behov av personal är som störst.
  • På de flesta stora bibliotek har vi överenskommelser med närliggande verksamheter kring säkerhet. På många bibliotek finns det också larmknappar för personalen. Larmet går direkt till väktare.
  • Vid behov rings det in väktare. Vi kan även ringa in polis om bedömningen är att det behövs.
  • Vi ändrar öppettider tillfälligt eller mer långvarigt om det behövs av säkerhetsskäl. Vi kan även tillfälligt stänga bibliotek av säkerhetsskäl.
  • Chefers semesterläggning ses över för att se till att det alltid finns tillräckligt med chefer på plats oavsett tid på året.
  • För att undvika att besökares olika behov krockar med varandra delas biblioteken in olika zoner, till exempel var man får äta, prata eller kan plugga. Det är tydligt markerat med skyltar och golvmarkeringar, både i text och genom illustrationer.
  • En del bibliotek möbleras om för att få bättre överblick.
  • Incidentrapporter skickas direkt till kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.

Proaktivt trygghetsarbete:

  • Stockholms stadsbibliotek har nyinrättat en tjänst som projektledare för säkerhet, trygghet och bemötande som ska arbeta strategiskt med säkerhetsfrågor. Tjänsten tillträddes i oktober 2017.
  • Chefer och medarbetare från olika enheter inom Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en riskbedömning och handlingsplan för krissituationer och säkerhet som innehåller rutiner vid hot, våld och krissituationer.
  • Riskbedömningar görs inför publika evenemang, med stöd av kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.
  • Under hösten 2017 har kulturförvaltningens säkerhetssamordnare träffat alla enhetschefer för att ta fram säkerhetsrutiner kopplade till varje biblioteks särskilda behov.
  • Kulturförvaltningen har gjort en kartläggning av sexuella trakasserier mot medarbetare under hösten 2017 och utifrån resultatet tagit fram en handlingsplan som Stockholms stadsbibliotek jobbar efter. Den nya handlingsplanen kompletterar kulturförvaltningens handlingsplan mot diskriminering och trakasserier.
  • Chefer och skyddsombud går säkerhetsutbildningar, till exempel tillsammans med polis och socialtjänst.
  • Vi har temadagar för chefer och skyddsombud med fokus på trivsel och social hälsa på jobbet.
  • Arbetsmiljöarbetet följs ständigt upp på arbetsplatsträffar.
  • Medarbetare erbjuds professionellt samtalsstöd efter hotfulla incidenter.
  • Vi arbetar aktivt för att etablera bättre samarbeten med stadsdelarna, till exempel med skolan, fritidsgårdar, socialtjänst, polisen och fältassistenter.

 

Stadsbiblioteket byggnadsminnesförklarat

2017-11-30

Stockholms stadsbibliotek, med tillhörande basarer och park, har byggnadsminnesförklarats av Länsstyrelsen. Anledningen är Stadsbibliotekets synnerligen höga kulturhistoriska värde.

– Det här är ett bevis för Stadsbibliotekets enastående värde och att Länsstyrelsen ser på området som unikt för staden, säger Katti Hoflin, stadsbibliotekarie.

Stadsbiblioteket betraktas som ett av Gunnar Asplunds främsta verk, som tillkom i brytningstiden mellan 1920-talsklassicismen och den fullt utvecklade funktionalismen.

Starkaste skyddet

Med en byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen stärks bevarandet, då en byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som finns för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad innebär det att det inte får göras ingrepp i den fasta inredningen som tillkom före år 1961 och att byggnaden inte får rivas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

– Vi kommer fortsätta projektet att förnya Stadsbiblioteket med oförminskad kraft. Tillsammans med fastighetskontoret och stadsantikvarien har vi en gemensam dialog med Länsstyrelsen om vad beslutet innebär i detalj, säger Katti Hoflin.​

För mer information

Lena Johansson
Projektledare
Fastighetskontoret

Telefonnummer: 08-508 269 28
E-post: lena.johanson@stockholm.se

Länsstyrelsens beslut:

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2017/Sidor/lansstyrelse...

 

Katti Hoflin slutar som stadsbibliotekarie

2017-11-07

Katti Hoflin lämnar chefstjänsten som stadsbibliotekarie i Stockholm, för en tjänst som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Det nya uppdraget börjar den 12 februari 2018.

– Jag ser fram emot att vara en del av Västra Götalandsregionens strategiska ledning, där kulturen har en framskjuten position i samhällsutvecklingen, säger Katti Hoflin.

Katti Hoflin har varit stadsbibliotekarie i Stockholms stad i tre år, med ansvar för en ny biblioteksplan och strukturella förändringar på biblioteken. Under perioden har Stockholms bibliotek haft en ökande besökstrend. Under 2016 fick stockholmsbiblioteken för första gången över 10 miljoner fysiska och digitala besök.

– Jag har haft tre fantastiska år inom Stockholms stadsbibliotek och är glad över allt vi skapat tillsammans, inte minst en riktigt bra biblioteksplan. Samtidigt har jag känt att pendla långt kostar på för min familj. Därför känns det bra att nu få jobba med kulturfrågor i en region närmare mitt hem, säger Katti Hoflin. 

Nytt uppdrag i Västra Götaland

Den 12 februari 2018 börjar Katti Hoflin på den nya tjänsten som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Uppdraget som kulturchef innebär ansvar för landets största regionala kulturbudget om 1,6 miljarder kronor.

Kultur i Västra Götalandsregionen omfattar fyra bolag, tre förvaltningar och sju folkhögskolor – bland annat Göteborgsoperan, Göteborgssymfonikerna och Film i Väst. 

För mer information

Tomas Andersson
Kommunikatör, kulturförvaltningen Stockholms stad
E-post: tomas.j.andersson@stockholm.se
Mobilnummer: 076-123 19 87

 

Frågor om urval av tidningar och tidskrifter på Stockholms stadsbibliotek

2017-05-10

Just nu får vi många frågor om hur vi väljer och väljer bort tidningar och tidskrifter. Detta med anledning av en artikel i Stockholms Fria Tidning, som tar upp att Stockholms stadsbibliotek tecknat en prenumeration på Nya Tider samt avslutat prenumeration på bland andra tidningen Arbetaren. Båda stämmer men det finns inget samband dem emellan. Men vad är det då det hela handlar om?

Grunden till Stockholms stadsbiblioteks inköps- och urvalsarbete

Urvals-, inköps- och gallringsarbetet vid Stockholms stadsbibliotek utgår i grunden från bibliotekslagen som fastslår: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Länk till Bibliotekslag (2013:801).

Med lagen som grund har Stockholms stadsbibliotek en mediepolicy, som anger riktningen för urvals- inköps och gallringsarbete. Mediepolicyn säger följande: ”Biblioteken står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutrala i partipolitiska, ideologiska och religiösa frågor. Kontroversiella och smala åsikter ska också ges utrymme. Biblioteken ska även tillhandahålla omdebatterade medier bland annat för att kunna bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar.” samt ”Gallring av beståndet sker (…) inte av ideologiska eller värdegrundsbaserade skäl.” Länk till bibliotekets mediepolicy. 

Uppdraget om fri åsiktsbildning och den tydliga skrivningen om neutralitet samt de många åsiktsströmningarnas plats i biblioteket gör att vi som bibliotek inte tar ställning i politiska frågor. Politisk inriktning är aldrig ett skäl varken att köpa in eller välja bort en titel. Däremot ingår det i vårt uppdrag att se till att beståndet och verksamheten håller allsidighet och kvalitet. Detta arbetar bibliotekarier med varje dag. När det gäller urval och inköp, görs detta genom inköpsgruppen, en samling kvalificerade bibliotekarier, vars uppdrag handlar om helhetstänk och att göra ständiga bedömningar, exempelvis av inköpsförslag.

I det arbetet är det avgörande att se helheten, inte främst enskilda titlar. Tillsammans bildar många titlar en helhet och det är det allsidighet och kvalitet handlar om. När det gäller tidningar och tidskrifter blir det särskilt intressant, eftersom prenumerationer kan påbörjas och avslutas, till skillnad från en bok som köps in eller inte köps in. Grunden är att inom beståndet av tidningar och tidskrifter skapa en helhet av många perspektiv, där allt från mainstream till kontroversiellt får plats – så länge det hålls inom lagens gränser. Eftersom vi har en budget att förhålla oss till, behöver vi ständigt se över beståndet. En tidning som har ett aktualitetsvärde och som många efterfrågar tar vi gärna in, en tidning som vi haft ett tag men som det visat sig att ingen läser, prioriterar vi bort. Tidningarna finns till för att läsas. Därför är efterfrågan en av parametrarna när vi jobbar med beståndet av tidningar.

De aktuella prenumerationerna

Så till de i artikeln aktuella tidningarna. Nya Tider togs in 2017 efter ett antal inköpsförslag till oss. Tidningen har ett aktualitetsvärde, inte minst på grund av debatten kring Bokmässan. Vi valde därför att ta in den till Tidnings- och tidskriftsbiblioteket, eftersom vi ser som vår roll att möjliggöra för besökare att skapa sig egen en uppfattning om aktuella frågor och kontroversiella medier. Tidnings- och tidskriftsbiblioteket är det av våra bibliotek där vi har flest tidningar. Där står tidningen tillsammans med exempelvis Expo, ETC och Searchlight.

Prenumerationen på Arbetaren avslutades 2017 eftersom den under lång tid inte alls varit efterfrågad av våra besökare. Om en tidning ligger orörd under längre tider väljer vi att avsluta den. Av samma skäl avslutade vi under 2014 Internationalen och Offensiv, liksom partitidningar från samtliga partier. Under samma tid tog vi in prenumerationer på ETC till ytterligare fem bibliotek och prenumeration på Expo till ytterligare ett bibliotek, eftersom trycket på dem var stort.

Detta ständiga arbete med beståndet är en del av bibliotekens uppgift. Vi ska tillhandahålla det breda, det smala, det aktuella, det fördjupande, det kontroversiella. Allt handlar om att skapa helhet och sätta i sammanhang. Beståndet ska vara levande, brett och baseras på politisk neutralitet och kvalificerad bibliotekariekompetens.

Vill du komma med ett inköpsförslag? Hör av dig till Inköpsgruppen.

 

Information om Internationella biblioteket

2017-01-10

Det kommer nu många frågor om Internationella biblioteket (IB). Vad är det som händer på och med IB? Håller IB på att läggas ner? Hur många språk ska det finnas på IB?

Internationella biblioteket är organisatoriskt en del av Stockholms stadsbibliotek men hade fram till årsskiftet ett tredelat uppdrag från Stockholms stad, Stockholms läns landsting (SLL) och staten via Kungliga biblioteket (KB), med finansering från alla tre delar. IB har ett publikt uppdrag, en lånecentral och ett stödjande, konsultativt uppdrag kring mångspråkiga medier och mångspråkig kompetens. Det är både ett öppet bibliotek i Stockholms stad och en kompetens- och medieresurs för länet och landet.

Några faktorer gör att IB:s uppdrag och organisation nu förändras:

1. De kommande åren ska Stadsbiblioteket renoveras och moderniseras. I verksamhetsprogrammet för detta är en viktig del att integrera IB i Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Detta är inriktningen sedan flera år.

2. I takt med arbetet med förnyat stadsbibliotek har Stockholms stadsbiblioteks ledning blivit allt mer övertygad om att integreringen inte bara göras med Stadsbiblioteket, utan också med övriga bibliotek i staden. IB:s starka kompetens och det rika beståndet bör finnas nära de stockholmare de är till för. Detta bottnar i formuleringen i den nya bibliotekslagen (2014) om att biblioteken har ett särskilt uppdrag för personer med annat modersmål än svenska.

3. Stockholms läns landsting sade under 2016 upp avtalet med Internationella biblioteket, vilket innebär att landstingets regionala uppdrag till IB avslutas, liksom denna del av finansieringen. Regionbibliotek Stockholm har istället fått utökat anslag och ett utökat konsultativt uppdrag kring mångspråkig biblioteksverksamhet. Sammantaget innebär detta ett svårt ekonomiskt läge för IB som gör det nödvändigt att se över hela uppdraget.

4. Eftersom uppdragen från stat, landsting och stad till stor del har varit inflätade i varandra, behöver IB:s kvarvarande uppdrag renodlas och tydliggöras, det vill säga vad som tillhör stadens uppdrag och statens. Under året kommer detta att göras.

5. IB har köpt litteratur genom gedigen kompetens och direkta kontakter med bokhandlare i olika länder. Detta har gett god kvalitet i mediebeståndet men är samtidigt direkt i strid mot lagen om offentlig upphandling. Inköp av media ska göras i enlighet med lagen. I samband med att IB integreras på ett tydligare sätt i Stadsbiblioteket, kommer också inköpen på stadens uppdrag att organiseras av Stockholms stadsbiblioteks inköpsgrupp, i nära samarbete med IB.  

Frågor och svar

Kommer IB att läggas ned?

Nej, tvärtom. Det ska få större plats i hela SSB. Stockholms stadsbibliotek ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Det betyder att IB kommer att stegvis integreras i Ssb så att den stora språkkompetensen och de många medierna på de många språken finns där de behövs bäst.

Hur hanteras det statliga uppdraget?

Det statliga uppdraget utförs av IB på uppdrag av KB och är reglerat i avtal. Det är oförändrat och kommer att löpa på precis som vanligt.

Riskeras det inte att tappa kompetens om man integrerar IB i övriga SSB?

Vår intention är precis tvärtom, att kompetensen och medierna ska finnas i hela SSB. Idag har vi ett internationellt bibliotek som ligger vid Odenplan och som inte används så mycket som det skulle kunna. IB har haft sjunkande utlån och besök sedan 2009. Vi vill att fler ska få ta del av vårt internationella bibliotek.

Är detta ett svepskäl för att spara pengar?

Idén om att integrera IB mer i övriga SSB har funnits i flera år och finns med som en del av verksamhetsprogrammet för förnyat stadsbibliotek. I år behöver IB spara ganska mycket pengar, vilket beror på att IB:s avtal med SLL upphör, och delar av uppdraget flyttas till Regionbibliotek Stockholm. Detta gör att denna process skyndas på.

Vad händer med medierna i huset?

Så länge inget annat bestäms kommer medierna att stå kvar. Däremot kommer vi att under året se över behovet av litteratur på olika språk inom hela SSB, för att de böcker vi har ska kunna användas så mycket som möjligt. Stadens uppdrag är de stora språken som talas i Stockholm medan statens uppdrag handlar om fler språk.

Stämmer det att det går från 120 språk till 20?

Det är inte fastställt hur många språk som kommer att finnas. Siffran 20 har nämnts i något sammanhang kring antal språk i det öppna, fysiska biblioteket, liksom andra siffror. Det finns inga beslut fattade om antal språk. Stockholms stadsbibliotek ser över mångspråksuppdrag tillsammans med KB. Under våren kommer en ny upphandling av medialeverantör att göras, där en ny kravställning görs. Fram till dess behöver uppdraget och behovet av antal språk, vilka språk som behövs och vilka språk som ska finnas var, att utredas.

Ska IB:s och Asplunds personal arbeta i båda husen när det nya schemat kommer?

Ja, de två biblioteken ska integreras i varandra.

Senast uppdaterad
2018-11-30

Skriv ut

Till toppen av sidan